Jag har ett par böcker av Nietzsche i bokhyllan som aldrig blivit lästa, det kanske är dags nu. Det skall i varje fall bli kul att läsa Spindlers bok just om honom, som förhoppningsvis snart dyker upp på ”bokhandelsdiskarna”.

Närmast imponerande.

Många konkurrerande mentala centra.

Den tävlingen vinner du över mig.

CTH 76-80

Betoningen av den sociala och politiska makten i en förståelse av Nietzsche kommer från en högst ytlig läsning – eller en avsiktlig felläsning, som den nazisterna (inklusive Nietzsches egen syster, Elisabeth Förster-Nietzsche, som tillrättalade hans efterlämnade anteckningar) gjorde sig skyldiga till. Visst finns det inslag i vissa av hans verk, som där han talar om ”den blonde besten”, som i viss mån ursäktar en sådan felläsning, men satt i relation till Nietzsches tankevärld som helhet finns det mycket lite fog för att göra det.

Christer och jag sitter för övrigt just nu och läser, diskuterar och spekulerar i vårt höstviste i Bohuslän. Vi saknar dig förstås, men gläds åt att du ger dig tillkänna genom denna kommentar. Våra ämnen i år är 1) Christers engagemang i hjärnans uppbyggnad utifrån teorier av Edelman och Changeux 2) mitt stora intresse i Spinozas världsbild, samt 3) kopplingen mellan dessa två ämnen.

http://www.realclimate.org/index.php/archives/2009/10/an-open-letter-to-steve-levitt/

Kort sagt, sport är en allt annat än marginell generator av resurser i dagens ekonomi, där finns dessutom ett behov av att utveckla spetsteknologier (även dopningsteknologier!) som ofta läcker till det ”civila”. Och som sagt, sport har ju också historiska kopplingar till kriget och militären (även dopningsteknologier!). Sport handlar även om förslösande av överflöd, precis som vissa teoretiker anser om kriget.

I slutänden känns det som att sport och krig drivs av likartade processer och förutsättningar. Men det behövs analyseras vidare.

PS. Ser fram emot lite tankar om ingenjörsvetenskap…

Sporten är lite speciell. Man kunde kanske se det i följande perspektiv: -Krigsproduktion främjar teknisk utveckling genom att pumpa in stora mängder resurser i produktionen från skatteindrivningar. -Marknadsproduktion bygger på att finna de produkter som resulterar i masskonsumtion.
-Sportprodukter, däremot, är främst en tävling i uppmärksamhet som i sin tur genererar masskonsumtion.

Min yrkesmässiga erfarenhet av ”teknisk forskning” eller ”ingenjörsvetenskap” har onekligen intressanta kopplingar till kunskapsteori, kanske också till Deleuzianismen. Jag kan förhoppningsvis återkomma till detta när du nu visar ett sådant intresse!

Det vore intressant att analysera vidare hur sport har influerat teknologisk innovation! Både som arena där teknologier kan testas och som incitament – energigivare – att fortsätta utvecklingen; precis som krig… Kanske kan man rentav se en parallell till hur Staten fångat in Krigsmaskinen, i hur Stat och Storföretag (hos Deleuze är båda att betrakta som Statsapparater) har fångat in sporten och tagit den långt LÅNGT bortom amatöridealet som rådde för inte så länge sedan, till just en business i sig och en experimentverkstad. Det är ett intressant spår, tror jag.

Dessutom vore det intressant för oss deleuzianer att höra mer om din kunskap om järnets egenskaper, utmattningshållfasthet och hur man räknar på det, vad problematiken du ofta antyder har för mer generella applikationer (det kan rentav vara ett bra sätt att förstå släta och räfflade rum, statsapparatens infångning av metallurgi och andra sådana saker som vi kom att diskutera under turen). Kanske låter det alltför smalt att ta upp, men vi brukar tycka det mesta är intressant, om det bara låter sig abstraheras.