2. Karl Popper

KarlPopperMin store lärofader inom filosofin är Karl Popper. Jag fick upp ögonen för honom av en tillfällighet på åttiotalet och började med att bli helt fascinerad av hans analys av Marxismen i Det öppna samhället och dess fiender. Mina intryck av denna bok beskrivs delvis i inlägget

KPMLr2MP, eller hur en vänsterrevolutionär kan bli miljöpartist

Vad har då Popper för lösning på samhällsproblemen? Jag skulle vilja säga att hans lösning är ett öppet samhälle, dvs. en fördjupad demokrati med öppna diskussioner bland fria medborgare för gemensamma bra lösningar. Jag försöker ibland att tillämpa denna grundidé:

Politik är att lösa samhälleliga problem

och har speciellt försökt föra fram ett förslag till utvidgad öppenhet och demokrati: Att offentliggöra företagsstyrelser och göra deras ledamöter avsättbara:

Om jippo-demokrati och ett öppet samhälle

Lundby-Wedins demoraliserande tolerans

Maud visar vägen – avsätt odugliga styrelseproffs

I de flesta sammanhang är mina uppfattningar starkt färgade av Poppers syn på kunskap och när jag skrivit om vetenskapliga spörsmål är det förstås Poppers ande som lyser igenom:

Tro, vetande och njutningar

Vad vet vi om framtidens klimat?

Förrädiskt skapade villospår

Under mina studier av Spinoza kom jag att finna tydliga parallella tankar mellan denne 1600-talsfilosof och Poppers evolutionära kunskapsteori:

Adekvata idéer är bara möjliga om värld tre

En uppsats av Popper som jag länge brottats med, då jag för en gång skull är oenig med honom, är en liten skrift om benägenheter. Så småningom tycker jag emellertid att det gick upp ett ljus för mig:

En värld av benägenheter – kan Popper-ha fel

En utmärkt introduktion till Karl Poppers filosofi är Popper i Urval. 9187172860 Rekommenderas!

2 svar to “2. Karl Popper”

  1. Den vetenskapliga socialismen « strötankar och sentenser Says:

    [...] För mer läsning om Karl Popper kan jag rekommendera Thomas Svenssons blogg Tankspritt. [...]

  2. Arbetslinjen – hypotetiskt och mätbart resultat « Tankspritt Says:

    [...] Denna utgångspunkt har två svagheter ur ett vetenskapligt perspektiv: [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: