Högskolan bör lösa de verkliga problemen

Följande insändare till Borås Tidning publicerades den 13 juli:

Anders Källström kommenterar i BT den 30 juni en utredning om Västsveriges högskolor. Han refererar bland annat till ”de båda samhällssektorernas olika syn på kunskapssökandets syfte”. Han menar då ”akademin” respektive ”näringslivet” och framhäver förstås sin egen sektors intressen, nämligen det affärsmässiga näringslivets. Jag skulle vilja påstå att det finns fler sektorer i vårt samhälle än den affärsmässiga och den rent akademiska.

Vi har t.ex. allmänna mänskliga sektorer som handlar om miljö, integration, brottslighet, åldringsvård, sjukvård och skola.?Det är inte bara näringslivet som har enorma behov av kunskap ”för resultatens skull” utan också sektorer som de nämnda, ja, jag skulle vilja påstå att de till och med är viktigare.

Forskning och utveckling har traditionellt inte alls drivits av det som Källström kallar ”akademins själ”, att söka kunskap för kunskapens egen skull. Istället menar jag att de största framstegen i vetenskaplig kunskap har drivits fram i en strävan att lösa mänskliga problem. Som bieffekter har förstås vetenskapsmän svävat ut i, för dem själva, intressanta blindspår, men huvudsyftet har varit att lösa verkliga problem. Källström tycker istället: ”Kunskaper skall omsättas i något marknaden, helst snabbt, direkt eller indirekt, är beredd att betala för”. Men att lösa verkliga problem innebär verkligen inte bara att ta fram kunskaper som skall omsättas i pengar. Bland de viktigaste problemen att lösa i dagens värld ser jag istället
* att försörja oss med energi med en bibehållen hållbar miljö,
* att bekämpa fattigdomen såväl i Sverige som i världen,
* att stävja den orimligt resurskrävande tekniska utvecklingen.
Inget av dessa problem löses med ”introverta” akademiska studier, men inte heller med affärsinriktad forskning som marknaden snabbt är beredd att betala för. Tvärtom, är det just århundradens strävan efter kortsiktiga affärsmässiga vinster som ställt oss inför dessa problem. Det finns verkligen andra mål att sträva efter i mänsklig forskning och utveckling och det är något vi bör ge universitet och högskolor i uppgift.

Jag menar dessutom att det faktiskt inte ens är ”att söka kunskap för kunskapens skull” som dominerar den akademiska världen. Istället är det just marknaden som styr forskningen i mycket hög utsträckning. Men det handlar inte om den marknaden som handelskammaren agerar i, det handlar om en annan marknadssektor. Forskarens strävan är dels att personligen vara gångbar på denna marknad, dels att den egna institutionen skall vara framgångsrik. Marknaden som styr är den som ger forskningsanslag, t.ex. nationella forskningsråd och EU. På denna marknad gäller det att visa upp publikationer, att ha de rätta kontakterna, att samarbeta med politiskt gångbara nationer och att känna av de senaste trenderna. Marknaden har tyvärr trängt ut såväl strävan efter att lösa verkliga problem som nyfikenhet.

Jag håller med Anders Källström om att man bör ställa större krav på högskolorna och universiteten, men kraven skall ställas utifrån allmänna samhälleliga behov. Att dra in högskolorna i affärsvärldens kortsiktiga perspektiv kommer nog att skapa mer problem än det löser.

2007-07-20 @ 22:59:12 Kommentar Permalink


Kommentarer

Postat av: vänstra stranden

Anders Källström är dessvärre ett intellektuellt skämt. Tyvärr ansågs han vara Almedalens mest inflytelserike lobbyist. Och det är han säkert. Han är mycket skicklig. Men hans åsikter – och hans arroganta och grabbiga sätt att framföra dem – är så långt från intellektuellt resonemang det går att komma. I hans värld borde antagligen varje högskola utvärderas av det lokala näringslivet och resultaten avgöra om den får finnas kvar i nuvarande form. /VS

2007-07-28 @ 10:53:40

Postat av: Charlotte

Jag håller med dig i din syn på näringslivets inflytande över forskning, Thomas. Men ett alltför stort politiskt inflytande över den är också destruktivt. Universiteten måste ha ett oberoende, annars hotas kunskapande till förmån för en anpassning efter politiskt styrda direktiv. Man kan se hur detta fungerar inom humaniora, under senaste decenniet har t ex forskningsprojekt med genusperspektiv premierats, vilket förstås leder till studier som ”skräddarsys” både till utformning och, i någon mån, resultat. ”Kunskap för kunskapens egen skull” må låta introvert och meningslöst, men om kunskap inte tillåts ha ett egenvärde, och universiteten endast betraktas utifrån ett nyttoperspektiv, innebär detta ett rätt kraftigt hugg mot tankefriheten.

2007-08-02 @ 11:58:07

Postat av: Thomas Svensson

Tack för upplysningarna, vänstra strand. Det är tydligen viktigt att ge honom mothugg och jag skall göra nya försök även vid nya BT-framträdanden av denne lobbyist. Visst, Charlotte, bör väl den intellektuella friheten försvaras på ett eller annat sätt även om det inte är lätt att formellt avväga den mot skattebetalarnas rätt till avkastning. Å andra sidan är det till avsevärt mycket mindre skada för samhälle och natur med introverta intellektuella än med prylproducerande entreprenörer. Oavsett detta vore det väl önskvärt med mer samhällsnyttig forskning, tycker jag.

2007-08-06 @ 15:39:29


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: