Begåvad eller välartad?

Det talas ibland om vikten av att ta vara på begåvningarna i skolan. Att lägga resurser på att uppmuntra dem som har en lite bättre förmåga än sina kamrater. Allt för att främja samhällets framtida affärer, förstås.

Med begåvning menar jag hjärnans kapacitet att ta till sig nya intryck (jämför Jeff Hawkins syn på intelligens) och jag undrar om det verkligen är någon större skillnad mellan olika barns begåvning i den meningen. Är det inte istället så att vissa barn fått en start i livet som gör dem mer mottagliga för just skolans krav och därmed synes mer begåvade; de är mer välartade.

Är det inte dessutom så att de föräldrar som själva anser sig begåvade (läs präktiga folkpartiser) blir besvikna om deras barn inte glänser lite extra i skolan. Orsaken till misslyckande kan ju, enligt dessa föräldrar, knappast finnas hos barnen med tanke på deras arv, utan hos skolans brist på uppmuntran av just dessa barn. Är det möjligen dessa föräldrar, som själva anser sig speciellt lyckade, som mest gnäller över skolans likriktning och oförmåga att ta tillvara ”begåvningarna”.

De ”begåvade” i denna inskränkta mening är nog de välartade, de som har förmågan att anpassa sig till de krav som ställs och nyttjar sin hjärnas kapacitet till just det som auktoriteten uppmanar dem till. Andra, vars begåvning istället riktas åt andra håll, såsom omsorg om prestigen i gänget, analyser av idrottsevenemang, utvecklandet av fri kreativitet, nyfikenhet på livets stora frågor, moraliska dilemman, mänskliga beteenden, eller vuxenvärldens mystiska psykologi, klarar skoluppgifterna sämre. Deras fokus är på annat håll och skolan har inget att tillföra i de problem som intresserar dem. Men är de mindre begåvade? Nej, snarare mindre välartade.

Jag tycker att den nu aktuella TV-serien klass 9A talar för detta synsätt. Här är det inte fråga om att hitta ”de begåvade eleverna”, utan att göra alla intresserade av de skolämnen som de behöver för att klara det, just nu, mest överskuggande problemet: att komma in på gymnasiet. En efter en av de strulande eleverna visar nämligen en begåvad ådra, så fort någon uppmärksammar dem och ger dem de rätta incitamenten.

En av eleverna sa i en intervju ungefär så här:

– Det bästa med våra nya lärare är att de vill att det ska gå bra för oss.

Notera att hon inte uttryckte sig ”….bra för mig” utan ”…bra för oss”. ”Sveriges bästa pedagoger” ägnar sig i denna Malmöskola främst åt att ingjuta mod och tillförsikt hos samtliga elever, de är ju faktiskt alla begåvade.

Jag tror att den inbillade stora skillnaden mellan begåvning alltför mycket genomsyrar skolans värld. Inte bara hos de nya betygs- och ordningsmännen i folkpartiet, utan faktiskt också hos de som är ansvariga för den s.k. flumskolan. De senare tror att de ”svaga” eleverna behöver mer tid och mer omsorg, när de egentligen bara behöver motivation. De ”svaga elevernas” intellektuella resurser är det säkert inget fel på, man behöver inte för deras skull ”gå långsamt fram” och göra hela skolundervisningen till ett långtråkigt tidsfördriv. De sänkningar av ambitionerna och den förflumning som följer i spåren av detta föregivna jämlikhetssträvande förstör nog tyvärr den gnutta motivation som ändå fanns från början. Och det för såväl de ”starka” som ”de svaga” eleverna.

Projektet ”klass 9A” är ett spännande projekt som ifrågasätter såväl bror duktig i den nuvarande skolpolitiken som syster medkänsla i den gamla. ”Sveries bästa pedagogers” recept tycks kunna sammanfattas i respekt för den enskilde eleven och tro på den mänskliga förmågan.


Kommentarer

Postat av: Heiti Ernits

Alldeles riktigt! Därför är det skrämmande när Björklund nu går ut vill skapa en diversifierad skola med förevändningen att det finns vissa elever som inte är lika begåvade eller motiverade än andra… A- och B-lags tänkandet återigen… Att skapa motivation inom pedagogiken är A&O…

2008-04-21 @ 08:34:49

Postat av: Peter Svensson

Gott rutet🙂

2008-04-22 @ 16:25:47

Postat av: Anders B Westin

Hej Thomas

Det där med motivation och att hitta nyckeln till varje människas lust, längtan och förmåga är verkligen det kloka.

Tänker bland annat alla killar som numera aldrig får bekräftelse i sin tekniska längtan.
Tänk tex vad mycket engelska vissa grabbar skulle kunna lära sig om de fick läsa pedagogiska handböcker om motorer, datorer och andra apparater och funktioner. (Istället för de texter som språkmänniskor hittat på som grabbarna bara jäspar till)

Nu får många vänta till gymnasiet innan de träffar en vuxen som kan öppna nyfikenhetens dörr.

Det är korkat och så har det varit ända sedan början på 80 talet då den svenska skolan bestämde sig att teknikämnet var något katten släpat in.

MVH

2008-05-05 @ 21:26:47

Postat av: Thomas Svensson

Ja, Anders, jag håller nog med dig. Jag vet egentligen ganska lite om hur skolan fungerar idag, men mina egna tre barns upplevelser gav inte någon bra bild.

Ett problem som jag funderat mycket på är hur man undervisar i mitt eget ämne, matematik. Det bästa sättet att få upp intresset för matematiken är att beskriva praktiska tillämpningar, att ta sig ner från den abstrakta exercisen till verklig användning. Men, här är det så, tycks det mig, att lärarna själva aldrig har tillämpat matematiken och därmed inte ens kan ge eleverna den nödvändiga motivationen. Detta gäller, tror jag, på alla nivåer i skolan över mellanstadiet. Vad gör man åt det? Inte ens lärarnas lärare kan särskilt mycket i detta avseende.

2008-05-09 @ 08:12:27

12 svar to “Begåvad eller välartad?”

  1. Kristian Grönqvist Says:

    Hej Heiti

    Angående kommentaren om Björklunds diversifiering…

    Jag har ingen aning om Du någonsin arbetat som lärare eller om Du är en politiskt korrekt teoretiker, men nog har Du fått en del om bakfoten i alla fall. Människor är inte stöpta i en demokratisk och rättvis form. Det är väl det allra första man lär sig i evolutionsteorin och det leder ofrånkomligen till att varje individ mottar information på sitt eget lilla sätt.
    Att tro att Du överhuvudtaget skulle kunna få en ”rättvis fördelning” av kunskapen är en utopi.
    En del är mer motiverade för det, andra är mindre motiverade, även om Du mot all förmodan skulle kunna utjämna de sociala klyftor som finns..
    En del har en starkare kropp rent fysiskt och genetiskt, en del har en starkare hjärna. Redan Hitler försökte som Du vet, men trots alla goda föresatser, så brukar dylika experiment kanta vägen till helvetet…
    ”Lika kunskap för alla” fungerar nog som ideologi och som slagord vid ett politiskt möte. men människan fungerar nog bättre som exempel på heterogenitet än homogenitet.
    Arbeta hellre för att alla människor skall accepteras som de människor de är, än att försöka forma om dem efter eget huvud.

  2. Thomas Svensson Says:

    Kristian: Jag vet inte varför du riktar ditt inlägg till Heiti i första hand, då dina argument tycks gälla i lika hög grad min ursprungliga text. Jag menar dock att du har fått min (vår) uppfattning om bakfoten. Jag skrev t.ex. : ”Jag tror att den inbillade stora skillnaden mellan begåvning alltför mycket genomsyrar skolans värld.”

    Jag anser inte att alla är stöpta i samma form, jag är helt enkelt överens med hela ditt inlägg i princip, men jag påstår att den allmänna vurmen för ”de begåvade” grundas på en vanföreställning om mycket större skillnader än de verkliga.

    Jag tror att förutfattade meningar om den egna förträffligheten (inom delar av över- och medelklass) respektive den egna underlägsenheten (inom främst arbetarklassen) lett till en felaktig skolpolitik på såväl borgerligt som socialistiskt håll.

  3. Kristian Grönqvist Says:

    Hej Tthomas

    Jag är helt övertygad om att vi är överens om det mesta, jag tycker dock att fördelningen av över- medel- och arbetarklass är gammaldags och missvisande. Den diversifierade skolan kan just hjälpa de begåvade barnen från den sk arbetarklassen som inte har kontakter som kan lösa en del skolproblem åt dem. Den diversifierade skolan är faktisk ett av de enda sätten, vi har att plocka russinen ur den såkallade arbetarklasskakan, som numer i allt högre utsträckning består av ensamma mammor med flera barn och inte av Volvoarbetare eller sopåkare. Arbetarklassen har inte längre det begåvningsunderskott, som förut präglade den, eftersom vi genetiskt får barn utanför vår klass, sas.

  4. Thomas Svensson Says:

    Kristian: Visst är uppdelningen i klasser gammaldags, det är bara ytterligare ett argument mot den skolpolitik som bedrivits och bedrivs.

    Jag tror, som sagt, inte på idén att plocka några russin ur en kaka. Jag tror inte att arbetarklassen någonsin har präglats av något begåvningsunderskott, det är det som är min poäng.

    Skillnaderna i våra intellektuella förmågor beror inte främst på skillnader i begåvning, utan bland annat på de sociala förhållanden som rått under vårt liv, de utmaningar vi haft och det utbytet vi erfarit med andra människors tänkande.

  5. Kristian Grönqvist Says:

    Thomas

    Jag trodde Du var väl underrättad om effekterna av evolutionen. Bondesamhället började knulla med de intellektuella först när cykeln uppfanns. Övriga parior hade inte en chans att få barn med dem som redan var begåvade, vilket ytterligare ökade det begåvningsunderskott som förelåg tidigare. Man fann det helt i sin ordning att den sk arbetarklassen blev kanonmat och man skulle för allt i världen aldrig skaffa barn med dem annat än i misstag
    Det är visserligen otrevligt att det var på det viset, men likafullt söker kaka sin maka.
    Survival of the fittest, not the strongest och det började för hjärnans del långt före neanderthal…
    Skillnader i våra intellektuella förmågor beror främst på att intellektuella apor parar sig med intellektuella apor och får intellektuellare barn. Hur i hela fridens namn tror Du vi tog oss hit. Sociala konstruktioner???
    Postmodernistisk BS.

  6. Thomas Svensson Says:

    Kristian:
    Jag delar verkligen inte din syn på evolutionsteorin, men har inte engagemang nog att ta upp den diskussionen nu. Angående sociala konstruktioner och postmodernistisk bull shit gjorde jag några reflektioner här.

  7. heiti ernits Says:

    Kristian:

    Jag tänkte faktiskt bemöta din argumentation – men i och och med inlägget från 9 Sep, 2009 – börjar bli rädd för att det vore att slänga bort min tid.

    [Citat]
    ”Skillnader i våra intellektuella förmågor beror främst på att intellektuella apor parar sig med intellektuella apor och får intellektuellare barn.”

    Jag måste bara fråga: skämtar du? I fall du inte gör det, var är det då du baserar ditt påstående på?

  8. Kristian Grönqvist Says:

    Heiti

    Jaq baserar mina slutsatser på kunskap i historia och antropologi som varit mitt gebit i fyrtio år.
    Jag trodde jag inte behövde stava detta för Dig.
    Hela evolutionen bygger på tanken att djur som har en överlevnadfördel, som tex intellekt, parar sig med djur som har ungefär liknande egenskaper och får därigenom ungar som har mer in tellekt.
    Klart att jag gillar snygga brudar, men om hon dessutom kan fem språk, älskar Sibelius och dyker, så spelar inte utseendet en lika avgörande roll längre
    Eller som Ray Charles brukade säga:” När det gäller kvinnor, har jag en enorm fördel mot seende män, jag kan aldrig bli förförd med blotta utseendet.

  9. Kristian Grönqvist Says:

    Jag är ledsen om Ni inte är så förtjusta i den raljanta tonen, men jag triggas faktiskt ganska omedelbart av inkonsekventa inlägg.

  10. MAria Says:

    Du har tydligen inte läst på om särbegåvade barn? Värartade barn kan jämföras med högpresterande elever vilket inte alls är samma sak som begåvning! Intelligenta barn är ofta tvärtemot underpresterande pga brist på motivation. Intelligenta elever hamnar ofta snett i skolan eftersom skolsystemet helt enkelt inte passar för dem med att tvingas göra för dem till synes meningslös uppgifter. Många förstår inte ens att de är begåvade utan tror att det är dem själva det är fel på. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas i skolan och det fungerar inte att diskriminera någon pga av dess höga IQ, likväl som elever med inlärningssvårigheter också behöver extra hjälp.

  11. MAria Says:

    Förtydligande: Alla begåvningar är naturligtvis inte underpresterande men vad jag menade var att det är väldigt vanligt

  12. Thomas Svensson Says:

    Jag håller med dig, Maria, och tycker nog att jag också menade så i mitt urspringliga inlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: