Egendomsrätten utvidgad

Tänk dig att vi gjort Östersjön till egendom. Egendomen ägs av en stiftelse med en styrelse som är bunden till ett dokument som säger:

Östersjön skall bevaras som ett levande hav under överskådlig tid, dess flora och fauna skall hållas skyddad mot okontrollerade utsläpp av kemikalier och näringsämnen, mot ohejdat fiske och annat överutnyttjande av dess värden för människor. Östersjöns självbevarande ekologi skall inte rubbas.

Om den tillsatta styrelsen inte följer denna instruktion kan den anmälas till domstol för misskötsel, beläggas med böter och avsättas.

Äganderätten till havet betyder att stiftelsen kan arrendera ut fiskerätt och sälja utsläppsrätter i den utsträckning som det övergripande målet tillåter. Inkomsterna, efter administrativa kostnader fördelas på i huvudsak två poster:

  1. Vård av ägorna i kombination med stöd till forskning för att finna just vad det övergripande målet tillåter. Forskningen är förstås en del i den internationella öppna vetenskapliga världen, en garant för kvalitet och kritik.

  2. Utdelning till de människor som är berörda av Östersjön med principen lika andel till varje enskild levande människa bosatt i berört område.

Priset på fiske- och utsläppsrätt kommer att bestämmas av tillgång och efterfrågan. Om havet börjar må dåligt, stryper styrelsen utsläppsrätterna och priset går upp enligt marknadens förträffliga lagar. Inga skattemedel eller politiska styrningar behövs, marknaden sköter det hela.

Havet skyddas mot vinst-maximerande fiskeflottor och jordbrukare, utan att vara beroende av nyckfulla röstfiskande politiker.

Visst är detta en spännande vision!

book_cropDenna underbara enkla idé är hämtad från Peter Barnes bok: Capitalism 3.0, där författaren argumenterar för en ny kapitalism, där makten delas mellan företag, politiska institutioner och allmänningsstiftelser. Ett fullt utbyggt sådant system skulle automatiskt skydda oss, naturen och framtida generationer utan att vi behöver inskränka på den kreativa kapitalistiska ekonomin. Ett sådant system skulle skapa en tredje maktfaktor som är oberoende av den kortsiktiga kvartalsekonomin samt oberoende av den parlamentariska demokratins fokusering på nu levande marginalväljare.

När idén väl har slagit rot kan man tänka sig vidare in i Barnes visioner, han betraktar nämligen inte bara naturen som en allmänning som bör ge avkastning åt varje människa med principen lika andel åt var och en. Han pekar också ut

  • de kulturella allmänningar som består i människans vetenskapliga arv, den tekniska kunskap som är offentlig och gratis tillgänglig för varje entreprenör.
  • de sociala allmänningar som består i patentverk, riksbank, kalendern, lagar, pengar, eterfrekvenser för TV- och telekommunikation,  internet och annan infrastruktur.

Också dessa allmänningar skulle man kunna sätta under stiftelsers kontroll, med väl bestämda instruktioner och med utdelning till var och en av oss kombinerat med stöd till sådan forskning och kultur som inte de vinst-maximerande företagen finner god nog.

En utopi? Kanske det, men boken gör mig glad:

Äntligen en människa som har en konstruktiv idé!

Läs och begrunda vidare: Heiti Ernits, Christer Sanne, boken.


Andra bloggar om: , , ,


Uppdatering den 15 december. Jag fick idag ett mail om just en sådan stiftelse som är ett embryo till Barnes vision: Ett klick för skogen! En spännande rörelse är på gång.

5 svar to “Egendomsrätten utvidgad”

  1. Daniel Says:

    Niclas Berggren skrev intressant om äganderätter för fisket: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/09/20/hur-kan-fisken-raddas/

    Det är konstigt att Europa är så eftersatt på denna punkt. Att det är en stiftelse som äger istället för privata företag är helt ok för mig men jag skulle gärna se någon slags konkurrens mellan olika stiftelser. Så att det går att jämföra hur väl de fungerar.

  2. Thomas Svensson Says:

    Niclas text tar ju fram det positiva med ägandet, nämligen omsorgen om egendomen, och jag tror absolut att detta varit en viktig utgångspunkt för Barnes idé. Barnes’ hela poäng är emellertid just att egendomen skall vara stiftelseägd och inte privatägd. Anledningen är förstås att en privat ägare inte har något incitament för att bevara fisket för kommande generationer. I bästa fall kan ett familjeföretag se till sina efterkommande, men ett aktiebolag med anonyma ägare saknar helt detta incitament.

    Stiftelsen är tänkt att vara styrd av det dokument som ligger till grund för dess bildande och existerande juridiska system står för den formella kontrollen. Stiftelsen är ju en väl etablerad institution och den har väl hittills inte lidit av brist på konkurrens? Men du har rätt i att avsaknaden av konkurrensmedlet kan orsaka växande byråkrati och ineffektivitet. Kanske kan detta kompenseras med en fullständig öppenhet samt en konkurrenssituation när styrelse och chefer skall tillsättas och förnyas.

  3. Daniel Says:

    En privat ägare har definitivt incitament att bevara fisket eftersom alternativet är att bolagets värde minskar. Om ägaren vill spendera pengar innan han dör gör han det bäst genom att sälja sitt väl fungerande företag, då kan han ofta få uppemot 20 årsvinster i betalning. Alternativet, att köra bolaget i botten, är inget bra sätt att tjäna pengar.

    Men visst, stiftelser kan funka bra också och det är nog fler som accepterar en sådan modell, så för min del låter det lovande.

  4. Heiti Ernits Says:

    Mycket bra! Kanske en motion till kongressen till våren?

  5. Avbön « Tankspritt Says:

    […] skall man fortsätta att betala licensen! Dessutom är just stiftelseformen något jag tidigare angett som en av de få kretiva idéer som jag funnit avseende försök att bryta marknadsekonomins […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: