Budget och tidplanering för slott och familj

När man är ute på turistevenemang går man ibland och beundrar enorma byggnadsverk i form av till exempel slott och katedraler. När jag förra året var i Vadstena funderade jag över hur det var möjligt att bygga ett sådant slott för flera hundra år sedan. Vem investerade? Höll tidplanen? Höll budgeten?120px-Vadstena_castle_Vadstena_Sweden

Ett besök hos Wikipedia ger en viss ledning: Slottet började byggas 1545 (eller 1555 beroende på hur man definierar början) på Gustav Wasas initiativ och anses ha varit klart 1620. Då hade Magnus Wasa, som slottet ursprungligen var avsett för, varit död i 25 år.

Tidplanen höll alltså inte. Men, förmodligen hade man ingen uttalad tidplan utöver den att avsikten var att slottet skulle vara just för Magnus och faktiskt, denne kungason bodde också i det icke färdigställa slottet. Vad menas för övrigt med färdigställt? Att det var färdigt 1620 är ju ändå en efterhandskonstruktion och förmodligen var de ursprungliga planerna skrinlagda långt innan dess, byggnadsplanen var kanske mer evolutionär än konstruerad. Man hade ingen tidplan!

Vad det hela kostade framgår inte av Wikipedia och är antagligen omöjligt att bedöma. Arbetsinsatserna bestod väl till stor del i obetalt tvångsarbete av de lokala bönderna och hade helt enkelt inget åsatt värde. De kunde utnyttjas såpass mycket att de ändå hade tid över för sin egen försörjning på annat håll. Arkitekt och konsthantverkare köptes säkert in, men hur stor del av slottets värde utgör de? Man hade ingen budget!

Där har vi kanske en del av förklaringen till att vi inte längre gör några liknande praktfulla byggnadsverk som våra efterlevande kan njuta av. Detta trots att vi med dagens tekniska hjälpmedel skulle kunna göra dem mycket snabbare med oerhört mycket mindre arbetsinsats. Dessutom har vi ju idag så mycket mer tid till att göra dylika saker, då det arbete som krävs för vår försörjning av livsförnödenheter är försvinnande litet i jämförelse. Men det är inte vår förmåga eller vilja som räknas, det är budgeten och tidplanen.

Tidplaner och penningbudgetar främjar väl helt enkelt bara verksamheter som kan räknas hem kvartalsvis oavsett deras nytta på längre sikt. Vackra, hållbara byggnadsverk passar inte in i kvartalsekonomin. Tidplaner och budgetar är hämskor på utvecklingsvägar som skulle kunna leda till andra och mer hållbara värden än platt-TV, elektriska fönsterhissar och handväskor.

Även i min ungdom var budget och tidplan viktiga begrepp i samhället, men jag inbillar mig att det blivit värre. De hade exempelvis inte trängt in så mycket i privatlivet. Jag minns  inte att vi överhuvudtaget hade någon budget eller tidplan när vi beslutade oss för att skaffa barn i mitten av 1970-talet. Inte heller hade vi budget eller tidplan för pensionen.

Sedan dess tycker jag mig ha noterat att kvartalsekonomin har gjort stora insteg också i privatlivet. Numera tycks man planera sitt barnalstrande såväl efter en tidplan bestämd av de egna karriärambitionerna som efter en budget, där barnens nödvändiga utrymmes- och prylbehov är tillfredsställt.

Tror ni inte att vi skulle må väl av att hålla kvartalsekonomin kort och bara låta den styra den del av vår verksamhet som främjas av konkurrens och mätbara mål. Andra delen, den inte mätbara mänskliga tillfredsställelsen, bör väl hållas befriad från tidplan och budget.

11 svar to “Budget och tidplanering för slott och familj”

  1. Niklas Florén Says:

    Visst byggs det fortfarande byggnadsverk som heter duga: http://www.sagradafamilia.cat! Annars håller jag med om att det är mycket budget och tidsplan som gäller överallt.

    /Niklas

  2. Thomas Svensson Says:

    Hej Niklas, kul att du hittat tillbaka! Ja, det byggs nog en del praktverk än idag även om din länk väl handlar mer om påbyggnad och restaurering. Jag ville väl mest peka på att dagens ekonomiska drivkrafter inte självklart är de bästa för människans utveckling.

  3. Kristian Grönqvist Says:

    Visst skulle det kunna byggas tex bilar som höll i 100 år, drog betydligt mindre bränsle, och var byggd så att utbytbara delar kunde bytas med ett handgrepp också, men det är inte lönsamt och därför inte intressant. Det är alltid motivet bakom en konstruktion, som är intressant. Varför byggdes den…?

  4. Thomas Svensson Says:

    Kristian: I min röda ungdom talades det mycket om att företagen medvetet gjorde produkterna sämre, för att upprätthålla efterfrågan på nya. Jag ger inte mycket för denna konspirationsteori idag, men de blinda drivkrafterna som jag tänker på i inlägget kanske strävar mot samma mål och annorlunda sådana kunde möjligen få fram bilar som håller i hundra år?

  5. Anders B Westin Says:

    Kan inte en viktig förklaring vara att man förr inte hade något annat val. Det gick inte att bygga fort om man skulle göra något flott och högstatus.

    Nu får vi ständigt impulser om att allt går att göra fortare.

    Är inte den andra förklaringen införandet av demokrati och valuta.
    Alla skall ha betalt. Och tid är pengar.

    Hur mycket tjänar du per timma. Vad har du för timarvode.

    Vi räknar timmar.

    Hela byggbranschen bygger på timkalkyler. Det är själva ryggraden.

    Excel är bra på att summera timkostnader!

  6. Thomas Svensson Says:

    Jo, Anders, visst är det så, men måste det vara så?

  7. Anders B Westin Says:

    Nej!
    Men jag begriper inte hur vi skall kunna ändra på detta.

    Alla är ju sjukligt fokuserade på kostnader i stunden.

    Inte ens driftkostnader de närmaste åren har en chans i värderingen relativt den upplevda inköpskostnaden i nuet.

  8. Magnus Holmgren Says:

    Är det inte så att vi även nu bygger någonting som liknar slott (fast inte lika vackra). Dvs. de stora infrastrukturanläggningarna. Där vi lägger enorma resurser. Det som gör att de kan byggas är en tyst överenskommelse bland de iblandade (beslutsfattare, byggföretag m.fl.) att den beslutade budgeten kommer att spricka. Skulle man göra en trovärdig budget redan från början skulle bygget aldrig bli av. Jag tror att jag har läst i Ny teknik att 9 av 10 infrastruktursatsningar (stora) spräcker budgeten rejält. Det gäller exempelvis Hallandsåstunneln, Turning Torso etc.

  9. Thomas Svensson Says:

    Intressant reflektion, Magnus. Att se mellan fingrarna är därmed en viktig statsmannakonst i budget- och tidplanåldern!

  10. Mikael Svensson Says:

    Jag lägger märke till att ingen gett sig på barnplaneringen.
    Så här kommer ett försök från en 80-talist:

    Skillnaden är att det fanns jobb. Det fanns en a-kassa(det kanske inte fanns en ordentlig a-kassa men jag inbillar mig det) som inte tog slut efter ett par månader. Om jag skulle skaffa barn idag hade jag varit tvungen att förlita mig på socialen. Och som precis som de som nån gång sökt soc vet, så vet jag att det tar ett halvår att få några pengar. Sen är det ju i stort sett omöjligt att få ett jobb. Om man inte redan jobbat för chefen ifråga iofs, då är det ju inget snack om saken trots att man är 80-talist. Men tidsplanering är viktigt i barnalstrande; det är ju knappast möjligt att inte bli ifråntagen sitt barn om man bosätter sig lika trångt som för trettio år sen. Nej om man ska ha barn i Sverige måste anamma konsumptionhysterin och tycka att alla pseudosunda läror vara gudomliga.

    ps. jag spåra ur lite mot slutet, men det är jag stolt över…

  11. Thomas Svensson Says:

    Du bekräftar väl egentligen bara min observation, att budget och tidplan blivit en avgörande del i privatlivet. Även om det i min ungdom fanns en större samhällelig grundtrygghet, så gällde det verkligen inte ytterligare en generation tidigare. Och då var planering och budget ännu mer okänd i familjelivet.

    Måste man verkligen anamma konsumtionshysterin för att ha barn. Är det inte tvärtom så att konsumtionshysterin just kräver budget, medan barnen vore minst lika lyckliga utan eget rum och påtvingade prylar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: