En krökt historia eller magical non-linear tour

MagicalMysteryTourDoubleEPcoverI helgen hade jag den stora förmånen att få vara med om en miniresa i den franske filosofen Deleuzes tecken. Resan bestod i besök vid fyra symboliska platåer kring Jönköping, allt arrangerat av Marcus Nilsson, den flitige bloggdebattören.

Marcus hade bjudit in ett antal av sina bekantskaper i blogg-världen, varav jag visade mig vara en. Sju personer hörsammade kallelsen och vi åtta filosofer for runt i en folkvagnsbuss under lördag och söndag.

Bara den sociala företeelsen var ju spännande. Själv kände jag tidigare tre av deltagarna genom bloggar och hade träffat två av dem öga mot öga. De övriga hade liknande känningar av varandra och vi förenades alltså av det gemensamma intresset av krökt historia. Här sammanfattar jag mina omedelbara reflektioner efter resan, för den med mer avancerade intressen av själva ämnet hänvisar jag till Karl Palmås 1 och 2, samt Christopher Kullenberg.

Vid den första platån i Torsvik satte vi oss på ett lastbilshak med en fika och började den intensiva diskussionen om Torsvik som ett logistikcentrum. Här finns nämligen enorma lagerbyggnader såsom IKEAs och El-gigantens med rader av identiska lastbryggor och med arkitektur som låter ändamålsenligheten fullständigt sätta skönheten på undantag.

Man funderar över hur lastbilsfikets personal tänkte i sitt stilla sinne, det är nog inte alltför vanligt med studiebesök i detta område, än mindre med intensiva akademiska dikussioner över fikabordet.

Nästa platå startade just på en hög platå, nämligen Taberg som tydligen innehåller åtskilligt med järn och därför blivit ett centrum för järnframställning och så småningom  givit upphov till Norrahammars gjuteri.  Vi besökte industrimuseet i Norrahammar och mottogs av en mycket kompetent guide. Här fick vi lära att järnframställningen i bygden var bra mycket äldre än malmbrytningen i berget; myrmalm, sjömalm och dylikt hade använts för järnframställning långt tidigare. Den stora bergsbrytningen krävde kungligt ingripande och ett sådant i samverkan med tillgång på träkolsråvara, bygdens tradition och importerade bergsmän resulterade i ett omfattande bergsbruk som kulminerade med försörjningen av den tyska krigsmaskinen under andra världskriget. Detta visade sig vara ett av flera exempel på hur just krigsmaskinen under befäl av den kapitalstarka staten lade grunden till industriutvecklingen i Jönköping.teknisktmagasin_430

En underbar observation för en tekniker som jag var när vi i maskinhallen fick se en gammal verktygsmaskin med ovala kugghjul! Denna fantastiska konstruktion hade jag hittills trott enbart funnits som fantasifoster i den gamla vinjetten från TV-programmet ”Tekniskt Magasin”.

När vi betalade för besöket och guiden ville skriva ett kvitto frågade han vad vi var för förening. Vi kunde inte åstadkomma något bra svar så där i brådrasket förutom något vagt formulerat förslag såsom ”ickelinjära historiska sällskapet”. Vår guide avslöjade snabbt sitt intryck av gruppen och tog ett snabbt beslut: ”Jag skriver akademiska föreningen”.

Den tredje platån besökte vi efter några mils färd mot Gränna. Strax söder om polkagrisstaden visade Marcus en liten hamn vid utloppet av en liten å. Ån  färdas från höga höjder och hade under tidernas lopp drivit flera kvarnar. Hamnen nyttjades alltså främst av bönder kring Vättern som kom hit för att mala sin säd. En tjusig promenad utefter ån i höstfärgers och vattenbrusets sällskap ledde oss till en ännu fungerande kvarn. Denna drivs numera som turistattraktion, men var på Per Brahes tid en fabrik för borrning av gevärspipor. Vattenkraften här blev alltså i förening med krigsmaskinen en möjlighet till utkomst för ortens befolkning inklusive herremannen Brahe själv och förenades med Husqvarna och Jönköping i sin destruktiva men lukrativa verksamhet.

Efter incheckning på det nybyggda vandrarhemmet A6 tog vi oss ner till Jönköpings centrum för middag på en fransk restaurang. Papper begärdes in före matbeställningen och servitrisen kom snart med tre anteckningspapper i dukformat där gruppen genast började sammanfatta dagens tre platåer i flödesdiagram, teckningar och spridda anteckningar. När mat och dryck var avnjuten hade halvannat papper blivit komplett med företeelser i kluster, förenade av kronologiska flöden, flöden av varor och människor kompletterat med mer eller mindre odefinierade pilar.

Platå nummer fyra angjordes förmiddagen därpå efter gemensam frukost i vandrarhemmets splitternya matsal. Jag vaknade tidigt som vanligt och ägnade någon timme före frukost åt att läsa på en av Deleuzes texter, jag noterade nämligen att jag ligger långt efter de andra i förkovran. En timme förslår förstås inte långt, men det skapade ändå en viss stämning inför dagens uppgift. Vi for nu till Husqvarna med dess industrimuseum som huvudattraktion. Här mötte en ny kunnig guide upp som dock inledde något traditionellt med att presentera de ”män” som präglat företaget. Under rundvandringen och inspirerad av våra frågor visade det sig att guiden förstås visste mer än den traditionella historieskrivningen och besöket blev mycket givande. Även här var kriget den initierande kraften och de första dryga hundra åren gjorde man inget annat än bössor åt staten i fabriken. Detta var emellertid långt för Hitlertysklands tid och under trehundra senare år utvecklades hantverksskickligheten till även civila produkter. Det visade sig också att sporten i modern tid blivit en annan drivkraft för teknisk utveckling och i rummet med enbart tävlingsmotorcyklar kunde man förstå hur just definierade regler avseende vikt, cylindervolym och dylikt pressat fram innovationer för optimal funktion.

Guiderna i de båda industrimuseerna jobbar ideellt och jag har mött liknande entusiaster i flera andra tekniska företagsmuseer. Det är härligt att möta människor som brinner för sina intressen. Jag gläds också åt mina färdkamraters entusiasm och energi och är glad över att jag fick vara med och inspireras av deras brinnande glada vetenskap.

3 svar to “En krökt historia eller magical non-linear tour”

  1. Marcus Says:

    Kul att du var med, det måste jag verkligen säga! Jag hoppas att du fick ut något av det, även om du inte var den som var mest inläst på Deleuze. Min avsikt var att det skulle funka oavsett förkunskaper, du får gärna dela med dig av synpunkter på själva turens upplägg och min guidning genom det hela – för kommande uppsättningar, om det blir sådana.🙂

    Det vore intressant att analysera vidare hur sport har influerat teknologisk innovation! Både som arena där teknologier kan testas och som incitament – energigivare – att fortsätta utvecklingen; precis som krig… Kanske kan man rentav se en parallell till hur Staten fångat in Krigsmaskinen, i hur Stat och Storföretag (hos Deleuze är båda att betrakta som Statsapparater) har fångat in sporten och tagit den långt LÅNGT bortom amatöridealet som rådde för inte så länge sedan, till just en business i sig och en experimentverkstad. Det är ett intressant spår, tror jag.

    Dessutom vore det intressant för oss deleuzianer att höra mer om din kunskap om järnets egenskaper, utmattningshållfasthet och hur man räknar på det, vad problematiken du ofta antyder har för mer generella applikationer (det kan rentav vara ett bra sätt att förstå släta och räfflade rum, statsapparatens infångning av metallurgi och andra sådana saker som vi kom att diskutera under turen). Kanske låter det alltför smalt att ta upp, men vi brukar tycka det mesta är intressant, om det bara låter sig abstraheras.🙂

  2. Thomas Svensson Says:

    Marcus: Angående upplägget och guidningen finns det inget i övrigt att önska, tycker jag. Förutom de intressanta nedslagen fanns det ju vid måltiderna också tid till de diskussioner som vi så eftertraktade.

    Sporten är lite speciell. Man kunde kanske se det i följande perspektiv: -Krigsproduktion främjar teknisk utveckling genom att pumpa in stora mängder resurser i produktionen från skatteindrivningar. -Marknadsproduktion bygger på att finna de produkter som resulterar i masskonsumtion.
    -Sportprodukter, däremot, är främst en tävling i uppmärksamhet som i sin tur genererar masskonsumtion.

    Min yrkesmässiga erfarenhet av ”teknisk forskning” eller ”ingenjörsvetenskap” har onekligen intressanta kopplingar till kunskapsteori, kanske också till Deleuzianismen. Jag kan förhoppningsvis återkomma till detta när du nu visar ett sådant intresse!

  3. Marcus Says:

    Sant att sporten fungerar som arena för marknadsföring, men i exempelvis fallet motorsport är det tydligt också fältet för utprövande av nya teknologiska innovationer. Dessutom är sport en business i sig själv, med alltifrån försäljning av utrustning till anordnandet av stora spektakulära evenemang.

    Kort sagt, sport är en allt annat än marginell generator av resurser i dagens ekonomi, där finns dessutom ett behov av att utveckla spetsteknologier (även dopningsteknologier!) som ofta läcker till det ”civila”. Och som sagt, sport har ju också historiska kopplingar till kriget och militären (även dopningsteknologier!). Sport handlar även om förslösande av överflöd, precis som vissa teoretiker anser om kriget.

    I slutänden känns det som att sport och krig drivs av likartade processer och förutsättningar. Men det behövs analyseras vidare.

    PS. Ser fram emot lite tankar om ingenjörsvetenskap…😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: