2009, ett bra år för klimatet

Statististiska centralbyrån hade för ett tag sedan, två månader in på det nya året,  räknat samman 2009 års nationalekonomi i en enda siffra, BruttoNationalProdukten, BNP. Det visade sig då att denna sjunkit med 4.3 % jämfört med 2008 och Sverige förtvivlar.  Rapports ekonomiredaktion satte  på sig sin mest allvarliga min, SCB:s representant talade om ett dåligt år. Enda trösten var en ökad julhandel och en hoppfull trend med ökad försäljning av kläder och skor.  Socialdemokraterna anklagade regeringen som vanligt och regeringen pekade på att andra länder minsann hade ännu lägre tillväxt.

Siffran för 2009 må vara bekymmersam för oss här och nu, för kommande generationer är den dock ett steg mot räddning.

Allvaret i klimatproblematiken från tiden kring Köpenhamnsmötet i höstas har man nämligen helt förträngt. Den stora anledningen till ökat utsläpp av växthusgaser de senaste århundradena är ju just vår ständiga strävan till ökad tillväxt; vår fixering vid ökad BNP.

I höstas lyssnade jag på ett utmärkt föredrag om energi på ett lunchseminarium vid min arbetsplats, SP i Borås. Där visade föredragshållaren en schematisk bild över utsläppen av växthusgaser, dels hur den varit, dels prognoser för tänkbara framtida scenarier.

Eftersom kurvorna på bilden är schematiska förvånade mig det konstiga hacket som man ritat just kring 2008-2009. Detta hack visar att utsläppen  minskat synnerligen abrupt under dessa år, det visar att något har hänt som avviker från det kontinuerliga scenariot. Det är till och med så att detta brott mot tillväxtkurvan tycks göra att vi i ett slag tjänat in åtskilliga års planerade ansträngningar i utsläppsminskningar!

Orsaken till hacket i kurvan tycks uppenbar: den ekonomiska krisen; den minskande BNP:n. Borde vi inte ta denna tydliga trend på allvar och sträva efter fortsätta att minska BNP?

Hacket i kurvan är en realitet, värd att ta fasta på, medan de optimistiska avtagande prognoserna känns som en fåfäng dröm om att internationella överenskommelser om fiktiva mål skall slå in per automatik.

15 svar to “2009, ett bra år för klimatet”

  1. Mikael Svensson Says:

    Väldigt obekväm sanning av kommentarerna att dömma🙂

  2. Idéer, tankar och reflektioner: Ekonomisk "tillväxt" under luppen Says:

    […] är också en gammal sanning – även om förhållandet är komplex och ibland diffus. Thomas Svensson visar pedagogiskt hur den ekonomiska krisen, i form av stagnerad ekonomisk tillväxt, lämnar […]

  3. Olle H Says:

    Thomas, jag gillar dina reflektioner men vill bestämt protestera mot formuleringen att 2009 var ett bra år för klimatet. 2009 var tvärtom ett ruskigt dåligt år för klimatet. Våra växthusgasutsläpp var åt helskotta för höga. Om vi fortsätter med samma utsläppstakt kommer vi troligen inte att klara att hålla oss under tvågradersmålet under innevarande århundrade även om klodioxidens klimatkänslighet skulle visa sig vara så låg som 2 grader (vilket är undre gränsen för IPCC:s trolighetsintervall). Prova gärna att experimentera med Chalmers Climate Calculator: http://www.chalmers.se/ee/ccc

    En bättre formulering hade varit att 2009 var aningen mindre dåligt än 2008.

  4. Thomas Svensson Says:

    Du har förstås rätt, Olle, men ett par decenniers eskalerande presentationer av vetenskapliga resultat har uppenbarligen inte givit några avtryck i den destruktiva tillväxtattityden.

    Kan jag föda en tanke på att negativ tillväxt kan vara till en fördel, så är det kanske mer värt än en korrekt bedömning av det nuvarande läget.

  5. Daniel Says:

    Intressant, men är det inte problematiskt att ge upp ordet tillväxt till BNP-förespråkarna? Om man säger sig vilja ha negativ tillväxt så tror ju alltför många att man vill ha det sämre.

    Man ska ju istället säga att man vill ha positiv tillväxt i människors och naturens välmående. Att BNP är ett dåligt mått för att mäta det är ju rätt uppenbart.

  6. Daniel Says:

    Den där klimatsimulatorn var intressant men jag undrar om inte den är lite väl klimatalarmistisk? För när utsläppen är konstanta så ökar CO2-koncentrationen i atmosfären linjärt. Så illa borde det väl inte vara?

  7. Thomas Svensson Says:

    Daniel: Visst vore det bra om man kunde lägga en ny positiv betydelse i ordet tillväxt, det måste vi absolut jobba för.

    Att konstanta utsläpp innebär ökad CO2-halt är väl inte så konstigt. Växthusgasernas halt i atmosfären har ju uppenbarligen varit i obalans i århundraden. Inte förrän vi kommit ner i balanserade utsläppsnivåer kan vi räkna med en icke växande CO2-halt.

    Det är väl just det som Olle berättigat kritiserar min rubrik för.

  8. Daniel Says:

    Jo, jag förstår ju att CO2-halten ökar men man hoppas ju att den inte ska öka så snabbt som i simulatorn. Men jag kanske är naiv. Jag ska fråga på uppsalainitiativets hemsida.

  9. Kristian Grönqvist Says:

    Daniel

    Om naturens buffertförmåga att ta hand om koldioxid blir mer och mer mättad, så innebär ju faktiskt det att t.o.m. minskade utsläpp kommer att orsaka en ökning. Lokalt ser det ut som om vi ställvis har en försurning av havsvattnet redan, hur det förhåller sig globalt vågar jag inte ha tankar om.
    Allt handlar egentligen om hur fort Melittafiltret blir obrukbart

  10. Kristian Grönqvist Says:

    Förklaring.
    Jorden är ett melittafilter som tar hand om koldioxiden. Melittafilter blir så småningom fyllda med finare sump och vattnet rinner över. Nu påstår en del vetenskapsmän att filtret är självreparerande och det är sant. Men det tar lite tid att reparera. Om tiden man smutsar filtret är kortare än reparationstiden, så accumuleras kaffesumpen i filtret till vattnet rinner över.
    Elementärt…

  11. Daniel Says:

    Kristian,
    Du talar om två olika saker, buffertförmåga och filter. Båda dessa skulle kanske kunna tänkas finnas men det finns inte någon motsvarighet i de teoretiska modellerna. Så hur det är elementärt förstår jag inte.

  12. Kristian Grönqvist Says:

    Daniel

    Bägge två är allegorier för samma sak…
    Praktiska exempel. Inte teoribildning. Fortfarande fötterna i myllan.
    Jag är en verkställande människa, inte en ideolog…

  13. grnplast Says:

    Daniel,
    Vad menar du med att det inte finns någon motsvarighet i de teoretiska modellerna? Vilka modeller menar du?
    Det finns ett flertal faktorer som av klimatforskare anses ge en icke-linjär ökning av halten koldioxid, tinandet av permafrost, ökning av temperaturen i världshaven, ökad brandfrekvens i skogar pga ökad temperatur som i sin tur påverkas av koldioxidhalten (feedback-loop) mm.
    /Peter

  14. Kväv tillväxten i sin linda « Tankspritt Says:

    […] tillväxten i sin linda By Thomas Svensson I ett tidigare inlägg visade jag klimatdata som pekar på ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och […]

  15. Mätbarhet- en riskabel förenkling « Tankspritt Says:

    […] problem har diskuterats åtskilligt, även en del här och där på Tankspritt. För några veckor sedan publicerade den gröna tankesmedjan Cogito en […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: