Spinoza om judisk särart

I en kritisk analys av Bibeltexterna behandlar Spinoza frågan om varför just Hebréerna var utvalda och om den profetiska gåvan verkligen var speciell just för dem.  Hans analys är, som alltid, en fröjd att läsa och han kommer fram till den anti-rasistiska slutsatsen:

”På så sätt skiljer sig alltså nationer från varandra bara med avseende på vilken samhällsform och vilka lagar man lever under och är styrda av.” (Benedict de Spinoza, Theological-Political Treatise, Cambridge University Press, 2007, sidan 46)

Vidare kommer här min översättning från engelskan av ett avsnitt som är tänkvärt såväl med avseende på dagens  integrationspolitik som med avseende på Israels politik i vår tid:

”Därmed kan judarna idag (1660-talet, alltså!) absolut inte tillskriva sig några egenskaper som inte finns hos andra människor. Då de varit utspridda och statslösa i så många år är det inte alls förvånande att, efter att ha skiljt ut sig själva från andra nationer på detta sätt, de dragit på sig andras förbittring, inte bara på grund av deras riter som skiljer sig från alla andra nationers, utan också genom sin omskärelse som de nitiskt håller fast vid.

Men, erfarenheten har visat att  icke-judars förbittring är det som i stor utsträckning bevarat deras nation. När den spanske kungen vid ett tillfälle tvingade judarna att acceptera hans kungarikes religion eller gå i exil, konverterade många judar till katolicismen. Alla som accepterade detta garanterades samma privilegier som infödda spanjorer och betraktades som fullgoda kandidater till alla ämbeten. På så sätt integrerades de omedelbart med spanjorerna så att inom en kort tidsrymd fanns inga rester och inga minnen av dem kvar. Motsatsen erfors av av dem som den portugisiske kungen tvingade att konvertera till sitt kungarikes religion. För, trots att de då anammade denna tro, fortsatte de att leva separerade från andra människor, tveklöst på grund av att kungen deklarerade dem som ovärdiga alla högre positioner.

Dessutom tror jag att omskärelsen har så stor betydelse att jag är nästan övertygad om att bara denna är tillräcklig för att bevara deras nation i evighet, och faktiskt, vore det inte för att deras religiösa principer dämpar deras mod, så skulle jag oreserverat tro att de en dag skulle återupprätta sin stat, och Gud skulle välja dem igen.

Vi har också ett utmärkt exempel på detta hos kineserna, som på ett liknande sätt nitiskt håller fast vid en typ av hårknut på sina huvuden,  på så sätt skiljer de ut sig från andra människor, och har bevarat sin egenhet på detta distinkta sätt i tusentals år, så att de överflyglar alla andra nationer i antikvitet. Inte heller de har alltid haft sin egen stat. De har förlorat den och återupprättat den, och kommer utan tvekan att återupprätta den igen, så snart Tatarerna har blivit demoraliserade av lyx och sysslolöshet. (Benedict de Spinoza, Theological-Political Treatise, Cambridge University Press, 2007, sidorna 55-56)

Fetstilskursiveringen av Spinozas kommentar om Guds återval av den judiska staten är min. Den bisatsen är typisk, menar jag, för Spinozas läsning av bibeln: en bitande ironi.  Det är inte att undra på att de maktfullkomliga prästerna blev heligt förbannade när Spinoza driver gäck med dem, den tidens självutnämnda intelligentia. Han blev ju också bannlyst av den församling i Holland som han föddes in i, en judisk församling som flytt från Portugal en generation tidigare.

4 svar to “Spinoza om judisk särart”

  1. Björn Says:

    Thomas, jag har försökt ignorera Spinoza ett tag nu, men det refereras flitigt till honom nästan vart man än vänder sig. Så dags att ta tag idet, finns det någon ”introduktion” eller liknande. Något vettigt att starta med?

  2. Thomas Svensson Says:

    Med tanke på din dragning åt det götepostska hållet är nog Fredrika Spindlers lilla bok om Spinoza den bästa introduktionen. Annars har ju Gunnar Fredriksson skrivit en introduktion som är läsvärd, men den får du nog låna på biblioteket. Av Spinoza själv läser man nog helst Etiken, trots dess svårtillgängliga form. Börja med att läsa anmärkningarna och gå sedan till satser och bevis efter tredje läsningen!

  3. Björn Says:

    hm, ok. tack så mycket Thomas. Skall ta tag i detta och återkommer säkerligen. 🙂

  4. viktualiebroder Says:

    Den här, Spinoza – A Very Short Introduction av Roger Scruton har jag själv förhoppningar på

    http://www.amazon.co.uk/Spinoza-Very-Short-Introduction-Introductions/dp/0192803166/ref=sr_1_1?ie=UTF8&s=books&qid=1284035008&sr=8-1

    Hela serien A Very Short Introduction rekomemnderas. Man kan ha dem i fickan och de är ofta väldigt välskrivna och begripliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: