Mätbarhet- en riskabel förenkling

Tillväxtens problem har diskuterats åtskilligt, även en del här och där på Tankspritt. För några veckor sedan publicerade den gröna tankesmedjan Cogito en skrift som verkade lovande: Mikael Malmeus: Ekonomi utan tillväxt. Skriftens främsta förtjänst består i att den reder ut grunderna för vårt samhälles beroende av ekonomisk tillväxt. Huvudnumret i skriften, simuleringar av olika framtida scenarior, ger emellertid ett svagt intryck. Min tilltro till nationalekonomins modeller sjönk rejält när jag granskade regeringens underlag för skattepolitiken och de modeller som Malmeus tillämpar tycks vara av lika leksaksartad natur. Man tycks helt enkelt kunna visa vad man vill med sådana modeller, ideologin styr mer än vetenskapen.

Att, som Malmeus, vända management-kulturens främsta verktyg, nationalekonomin, mot tillväxtideologin själv är onekligen tilltalande, men det krävs nog mer seriösa ansatser.

En annan av managementkulturens favoriter är styrning med mätbara mål. Genom att sätta upp mål som man i efterhand kan kontrollera med enkel räkning av pengar, antal kunder, antal tidningsartiklar, antal sjukskrivningsdagar eller dylikt får man folk att arbeta mer energiskt, med större glädje och förhoppningsvis med bättre resultat för organisationen. Detta är gott och väl, förutom att de mätbara målen ofta har en bieffekt. Kravet på mätbarhet gör nämligen att de kanske inte representerar det man verkligen vill åstadkomma och fokus i arbetet förskjuts från det väsentliga till att just uppfylla de mätbara målen. Sub-optimering kallas det ibland. Trivsel är kanske lite mer än få sjukskrivningsdagar, kunduppskattning går kanske inte att räkna i antalet kunder, långsiktig framgång beror kanske på mer än kvartalets ekonomiska resultat.

Tillväxt som mätbart mål kan vara ett stort misstag i politiken.

Tillväxt kan betyda mycket. För en förälder står begreppet tillväxt kanske för barnens tilltagande kroppsvolym och för bonden är tillväxt förutsättningen för odlingarnas årliga avkastning. För oss miljövänner symboliserar begreppet den ohejdade överkonsumtionen i vårt samhälle som hotar att slå undan grunden för vår välfärd genom att förbruka icke förnyelsebara råvaror och göra okontrollerbara ingrepp i de stora skeendena såsom klimatutvecklingen.

Denna miljörelaterade kritik av tillväxt bemöts ibland med att tillväxt kan göras hållbar, dvs. BNP kan växa utan ytterligare förbrukning av begränsade naturresurser. Dessutom pekar bemötarna på att tillväxt är nödvändig för att bekämpa fattigdom i stora delar av världen.

Och visst har de rätt. Visst kan man tänka sig tillväxt i form av ökat omhändertagande av barn, sjuka och gamla. Visst kan man bygga vindkraftverk istället för SUV-bilar, tanks och JAS-plan. Självklart kan ett rationellt jordbruk minska svälten utan att tära på resurserna.

Men är det strävan efter tillväxt i dessa betydelser som präglar måluppfyllelsens ideologi?

Knappast, problemet med begreppet tillväxt är att detta används just som ett mätbart mål för företag, samhälle och politiska partier. Tillväxt blir då inte en allmän ökning av välbefinnandet hos medborgare här hemma och i världen. Tillväxt likställs med BNP. Suboptimeringen består här, som i andra sammanhang, i att man strävar endast efter att uppnå det mätbara målet och detta på enklast möjliga sätt. Genom att uppmuntra till nyföretagande, t.ex. vädjar man främst till enskilda människors strävan efter egen vinning och uppmuntrar dem att skapa företag, anställa folk och sälja produkter. Men, det enklaste sättet att vara framgångsrik är att hitta på nya konsumtionsprodukter, helst sådana som ingen förut har förstått att de behövde, för då finns ingen konkurrens. Gärna sådana som kan få igång en masspsykos såsom mode-artiklar, leksaker som associerar till någon framgångsrik Hollywoodfilm, eller något som vädjar till vår fåfänga och prestige, dvs. något som får oss till irrationell konsumtion.

Varje sådan ny produkt, som någon uppfinningsrik innovatör hittar på, kommer så småningom att bli nödvändighet, inte bara för den mest fåfänge eller prestigefyllde, utan för var och en av oss, och så småningom för varje människa i världen. Resursförbrukningen, som den kreative uppfinnaren självklart varken tänkte på eller ens kunde ana, blir ohållbar.

Detta är nu inte den enskilde uppfinnarens eller konsumentens fel förstås, felet ligger i att man uppmuntrar en fri marknad för att öka den mätbara tillväxten. Och den fria marknaden består av enskilda människor som var och en aldrig kan begäras tänka på hållbarhet.

Hållbarhet kan bara greppas av ett kollektiv som vilar på vetenskaplig grund. Fri marknad är utmärkt för att uppfylla mätbar tillväxt, men värdelös för att uppnå hållbar tillväxt.

Alltså, ett problem är det allt överskuggande mätbara målet BNP och insikten att detta växer bäst i en fri marknad.

6 svar to “Mätbarhet- en riskabel förenkling”

  1. Björn Says:

    Du sammanfattar och konkretiserar tankar som rör sig även i mitt huvud, Thomas. Tack för det.

    Tanken om (ständig) tillväxt är uppenbart problematisk.

    Även om problemet med suboptimering kvartstår, skulle man kunna ta fram mätbara mål för grön tillväxt av (allas) livskvalitet.

    Men bakom marknadsentusiasmen ligger inte bara en önskan att förenkla, utan i många fall också en moral som utgår från den starkes företrädesrätt.

    Att alla, samtidigt, skulle kunna berika sig på alla andra, framstår som än mer orimligt – även utan resursbegränsningar. Likväl är detta förhoppningen (eller lögnen) som driver utvecklingen.

  2. mikezi Says:

    Men nya innovationer kan också ersätta gamla behov. Till exempel läsplattor skulle kunna ersätta alla tryckerier och skulle leda till minskning av transporter. Minskad resursförbrukning med andra ord.

  3. Thomas Svensson Says:

    Ja, Björn, det finns förstås en hel del drivkrafter bakom marknadsentusiasmen, frågan är vilka som det finns bäst förutsättningar att eliminera.

    Ja, Micke, läsplattan tycks faktiskt kunna bli en nettomiljövän, allt är inte elände i marknadsekonomin.

  4. Kristian Grönqvist Says:

    Jag förstod nog att ni menade nolltilväxt per person, för om vi på 35 år ökar folkmängden med 33% så måste den ekonomiska tillväxten öka med detsamma för att bli nolltillväxt per person. Nolltilväxt för jordens befolkning betyder omedelbart minst 33%-tig försämring för alla.

    Problemet sitter inte i den ekonomiska nolltillväxten, det sitter i folkmängden.

    Det är viktigt att man är på det klara om vad man talar om.

  5. Thomas Svensson Says:

    Min poäng är att det inte alls är viktigt att vara på det klara med vad man talar om, det är däremot viktigt att undvika mätbara mål som leder i fel riktning.

  6. Lars Says:

    Hej. Nu ska jag se till att läsa rapporten ni kommenterar, men ut ifrån vad ni här skriver kanske ni ska ta in den totala, långsiktiga, kosten av tillväxten eller konsumtionen i debatten. Vad kostar vår konsumtion till exempel miljön (för en iPad måste man nog räkna direkt och indirekt miljö-kost i Kina/produktionsland typ) som måste betalas i framtida pengar som går åt till att rena älvar, jordbruksland, etc. Den korta kosten, om man kan kalla det det, blir ju att mäta kost bara i det ögonblick varan omsätts. Hur ska varan senare rescirkuleras etc. borde vara med i ekvationen (Kinas rikaste kvinna lever av att ta ut farliga ämnen i mobiler/iPads nere i Guangzhou/Canton, vilket våra fattiga aldrig skulle få lov att ägna sig åt, vad koster det deras hälsa och staten på lång sikt?). På så sett kan man tänka att mätningar av tillväxt bara blir en ”snapshot” av den faktiska totala kosten av en vara som absolut inte är vad konsumenten betalar. Frågan är om någon skulle villa betala den totala kosten, eller om varan i sig skulle anses vara värt investeringen, om den presenterades? I alla fall skulle det bli svårt att motivera att köpa en ny iPad/mobiltelefon varje 18 månad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: