Kan man vara kristen?

Jag har några vänner och kolleger som är kristna,  några är organiserade i något frikyrkligt samfund. En av dem, som kanske är lite bekymrad över min ateism gav mig inför julen en present, som visade sig vara  boken C.S. Lewis, kan man vara kristen.

Lewis levde under första hälften av 1900-talet och är främst känd som författare till barnböckerna om landet Narnia. Den aktuella boken tycks vara skriven på 40-talet, men mitt exemplar är en översättning från 1992 som gått i nytryck år 2000. I baksidestexten citerar man Svensk kyrktidning: ”Lewis bok har fått en självklar plats i den kristna uppbyggelselitteraturen”. Trots att boken alltså har några år på nacken, betraktas den tydligen ännu som uppbygglig. Och för all del, man betraktar ju fortfaranade bibeln som uppbygglig, trots sin än mer aktningsvärda ålder.

Lewis inleder sin bok med att föra fram sitt huvudargument för existensen av en Gud. Han menar att människans samvete är den bästa indikationen på att det existerar en högre makt. Vi känner spontant vad som är rätt och fel, vi kan inte frigöra oss från denna insikt och vi gör ändå ofta fel. Just feltendensen visar, om jag förstår saken rätt, att vi inte kan påverka moralen, i så fall hade vi ju ändrat den i enlighet med vårt spontana handlande.

Lewis ställer alltså människan helt utanför påverkan på den absoluta moralen, en moral som är en naturlag bestämd av Gud.

Därmed måste moralen vara tidlös, vilket förstås orsakar vissa problem i resonemanget, hur kan man t. ex. motivera gamla testamentets uppmaningar till etnisk rensning, utan att peka ut motsvarande dödsdömda grupperingar idag? Just detta exempel tar Lewis inte upp, men han berör ett liknande: Han har nämligen fått frågan om hur häxbränningen för några hundra år sedan kan kallas för det rätta handlingssättet och Lewis svarar konsekvent:

”Men skälet till att vi inte bränner häxor är ju att vi inte längre tror att det finns några sådana. Trodde vi det – om vi verkligen trodde att det fanns människor mitt ibland oss som sålt sig till djävulen och i gengäld av honom fått övernaturliga krafter och begagnade dessa krafter för att döda sina grannar eller driva dem till vanvett eller framkalla oväder – sannerligen, skulle vi då inte vara överens om att dessa uslingar om någon förtjänade dödsstraff? […] Det kan vara ett stort framsteg i kunskaper att inte längre tro på häxor; men det ligger inget moraliskt framsteg i att inte lägre avrätta dem, när man inte tror att de finns.”

Lewis anser också att det är fullständigt riktigt av en kristen domare att utfärda en dödsdom eller av en kristen soldat att döda en fiende. Man undrar hur gud planterar känslan om vem som ska definieras som fiende, och hur denna känsla blir till sin raka motsats hos just fienden?

Och hur ska man se på Knutbypastorn i ljuset av häxprocesserna? Hans handlingar var väl  egentligen inte omoraliska, han hade bara en felaktig verklighetsuppfattning  just det aktuella året.

Lewis är nu inte så mordisk som citatet ovan antyder, han har också andra lösningar mot avvikare. Han kan t.ex. tänka sig att en psykoanalytiker försöker rätta till sådana känslor som man (vem?) känner är ”fullständigt onaturliga”, tex. en ”irrationell rädsla för katter eller spindlar”, eller ”en mans perversa begär till en man”. Psykoanalysen kan så befria människan från onaturliga känslor för att de ska kunna ta till sig sin naturliga moral, ”det mindervärdiga psykologiska materialet är ingen synd utan en defekt”.

Ett problem som Lewis inte lyckas förklara är hur man ska jämka ihop moraluppfattningarna om människor inte är överens. Eftersom detta tycks inträffa ganska ofta, så antar jag att man tänker sig att vi inte tolkar guds signaler riktigt likadant, våra känslor är lite nyckfulla. Lösningen på detta dilemma har ju traditionellt varit att vissa människor ges tolkningsföreträde, t.ex. prästerskapet. Jag förstår det därför så att det faktiskt är nödvändigt att ha mänskliga auktoriteter som hjälp för uttolkningen av guds budskap.

Lewis undviker i sin bok att mana till hyllning av mänskliga auktoriteter, men använder påfallande ofta ordet ”lydnad” och i frågan om förhållandet mellan man och kvinna så  har han en klar uppfattning. Om det möjligen skulle uppstå en tvist i ett äktenskap så kan man ju inte använda principen om majoritetsbeslut, det kristna äktenskapet består ju alltid av två personer av olika kön. Någon måste därmed få utslagsrösten. Det bör då vara mannen, konstaterar ungkarlen Lewis. Huvudargumentet är åter känslan:

”Det måste ligga något onaturligt i tanken att hustrurna skulle råda över männen, eftersom hustrurna själva är smått skamsna över det och föraktar de män som låter dem härska.”

Som om inte denna, av gud inplanterade, känsla hos en normalkvinna skulle räcka hänvisar Lewis till ytterligare naturliga kvinnliga känslor:

”Familjens förhållande till yttervärlden måste bero på mannen, eftersom han alltid bör vara och vanligen också är mycket mer objektiv och opartisk när det gäller utomstående. En hustru kämpar i första hand för man och barn gentemot den övriga världen. Naturligtvis går – i viss mån med rätta – för henne deras behov före alla andras. Mannens funktion är att se till att denna hennes natruliga prioritet inte tar överhand.”

Jag får ibland höra att jag, i min envisa kritik av vidskeplighet, slåss mot väderkvarnar, att diskussionen om guds existens bara är en akademisk pennfäktning. Och om jag betraktar de människor i min närhet som är aktivt kristna så slås jag av att de ofta utmärker sig i sin ärlighet, sin empati och sin solidaritet med medmänniskor. Så varför inte låta dem vara i sin tro?

Problemet är att jag har farhågor.  Jag tror att ett samhälle som bygger på vidskeplighet är instabilt och när som helst kan skena amok, lett utav någon karismatisk auktoritet, Knutby är ett närliggande exempel.

Ett samhälle bör istället bygga på ett öppet samtal mellan människor, ta politiska beslut på grundval av rationella resonemang och inte känslor, samt hävda en moral som evolverar i enlighet med gemensamma behov och som upprätthålls genom ömsesidig kontroll.

Lewis skriver: ”Ingenting annat än de enskildas mod och osjälviskhet kan få något system att fungera på rätt sätt”. Han ser alltså den enskildes kamp med sitt eget samvete som den viktigaste vägen till ett bra samhälle. Jag menar istället att öppen ömsesidig kritik är huvudlinjen för att få ett system att fungera på rätt sätt. Det är i konfrontationen med andra människor som vi lär oss moral, inte genom att rannsaka vårt samvete.

8 svar to “Kan man vara kristen?”

  1. Mikael Svensson Says:

    ok, här kommer lite ”öppen ömsesidig kritik”. Problemet med din kamp mot väderkvarnar är att det är inte de största villfarelserna i vårt samhälle(även om jag helt och hållet håller med dig i din kritik).
    Jag skulle hellre se dig, med din intellektuella skärpa, rikta din kritik mot moderna villfarelser som liksom är inbyggda i vårt samhälle; såsom ett ekonomiskt system som kräver av oss att hitta på arbete som inte behövs (telefonförsäljning) för att finansiera arbete som behövs (vård).
    I din eviga kamp mot väderkvarnar missar du de aktuella kamperna som borde utkämpas.
    (kanske borde skrivits på facebook på grund av dess personliga ton, men så blev det inte)

  2. Björn Says:

    Tack!

  3. Thomas Svensson Says:

    Ja, Mikael, visst finns det viktigare villfarelser att bekämpa, jag håller med, men det är svårare att peka på något alternativ och svårare att hitta argument att bemöta. Tillväxtreligionen tycks inte behöva några argument, den frodas ändå, på vanmaktens grund. Och hur bekämpar man den?

    Tack, Björn, för uppskattning!

  4. Mikael Svensson Says:

    Ja! men det är ju det som är problemet! att vi bekämpar villfarelser som knappt har någon inverkar på samhället men låter dem bero som genomsyrar allas våra liv!
    Att man inte har ett alternativ är väl ingen ursäkt för att inte lyfta fram kritiken?!

  5. kristian grönqvist Says:

    Jag blir lika nedstämd varje gång någon bekant tar upp Lewis. Att vara författare är tyvärr inte alls detsamma som att kunna hantera kausaliteter eller ens åskådliggöra verkligheten, det är bara att kunna använda ord. Om orden ger ett vettigt sammanhang eller inte är verkligen individuellt. Lewis ord återger inte ens den dåtida verkligheten.
    Att Michael tycker att villfarelser inte påverkar samhället, tycker jag att renderar honom en resa till mellanöstern där religiösa villfarelser påverkar hela världen.
    Försök se verkligheten Michael.
    Han kan passa på att åka till afganistan medan han håller på.

  6. Humanism – ett förhållningssätt till livet « Tankspritt Says:

    […] att ha läst C. S. Lewis försök att motivera en gudstro utifrån samvetets röst har jag nu tagit mig an en […]

  7. John Says:

    Jesus var aldrig intresserad av att bygga en Gudsstat. Hans efterföljare skulle vara ett salt, lite som du beskriver dina vänner. ”Mitt rike är inte av den här världen” etc. Han var inte inne på att omstörta samhället. Det blir väldigt tydligt när han tillfrågas om det är rätt att betala skatt till kejsaren. Det är Ingen tillfällighet att just vi som bor i den delen av världen som är kristen också har demokrati, mänskliga Fri- och rättigheter. Av någon anledning har dessa värden vunnit spridning just hos oss…..det säger mer om vår tro än nån enstaka förvirrad Knutbypastor tycker jag.

  8. Thomas Svensson Says:

    Hej, John du skriver:

    ”Det är Ingen tillfällighet att just vi som bor i den delen av världen som är kristen också har demokrati, mänskliga Fri- och rättigheter. Av någon anledning har dessa värden vunnit spridning just hos oss…..det säger mer om vår tro än nån enstaka förvirrad Knutbypastor tycker jag.”.

    Man undrar om det då är en tillfällighet att just vi som bor i den delen av världen som är kristen också har organiserat några av de värsta krigen i modern tid, krigen mot folken i kolonierna på 1800-talet, de två världskrigen under första hälften av nittonhundratalet och krigen mot Vietnam, Palestina, Irak och Afganistan under senare tid?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: