En inblick i objektorienterad ontologi

Ontologi är läran om hur det verkligen förhåller sig här i världen och är därmed alltid en spekulation. Våra begränsade förmågor gör ju att vi aldrig kan veta vad som egentligen ligger bakom det vi ser, hör och känner.

Varför ska man då syssla med ontologi, en spekulation kan ju inte tillföra någon kunskap?

Ett svar är att en lämplig syn på hur det verkligen förhåller sig uppmuntrar oss till att ta reda på orsaker till skeenden för att kunna förutsäga händelseförlopp. En ontologi som ödestro eller vissa former av religiositet uppmuntrar ju inte sådan forskning. En realistisk ontologi, däremot, betraktar världen som bestående av verklig substans, oberoende av människans uppfattning om den. En sådan ontologi ger oss incitament att försöka hitta sanna förhållanden, eller åtminstone hitta orsaker och verkningar som kan vara praktiska att lita till.

Den objektorienterade ontologin kan ibland ses som svaret på frågan: Hur skulle verkligheten kunna vara beskaffad för att vår evolutionsmetod ”trial and error” ska fungera?

Vad är då en objektorienterad ontologi? Jönköpingssonen Marcus Nilsson gav i lördags ett seminarium för en diskussion om detta. Kallelsen skedde dels över facebook, dels genom mun till mun, och lockade sexton engagerade deltagare. De flesta var akademiker med humaniora som inriktning, men också någon naturvetare hade hörsammat kallelsen.

Den objektorienterade ontologin är en ny teori som skapats av nutida tänkare. Graham Harman tycks vara den tongivande, Roy Bhaskar och Levi Bryant är andra namn som figurerar i sammanhanget. Teorin tycks vara något av en reaktion på den post-modernistiska era som tenderat att alltmer negligera den realistiska verkligheten till förmån för vår diversifierade uppfattning om den. Detta är en sund reaktion, tycker jag, men är det därmed helt enkelt en tillbakagång till tidigare etablerad ontologi? Som naturvetare och tekniker har jag själv aldrig influerats av post-modernismen och jag hade före seminariet svårt att se vad den nya ontologin skulle ha att tillföra min Popper-baserade filosofi.

Enligt Marcus framställning är detta ändå något nytt och den avgörande skillnaden är kanske just objektorienteringen. Istället för att se alla reella substanser som olika konfigurationer av atomer (eller kvarkar eller någon ännu ”mindre” byggsten som ännu inte identifierrats) så ser man världen som bestående av objekt på olika komplexitetsnivåer. Man frångår inte atom-metaforen, men låter den få en undanskymd plats i ontologin. Man fokuserar på objekt, deras inneboende undandragna egenskaper och deras verkan på andra objekt.

Detta angreppssätt skulle kunna ha fördelen att man kan välja den komplexitetsnivå för analyser som är mest fruktbar. Ontologier som fokuserar på atom-metaforen ser inte något slut på sina undersökningar, varje resultat innehåller besvärande uppfordran till ytterligare undersökningar, till djupare studier, vilket riskerar att aldrig ge några användbara resultat. En objektorientering ger kanske större möjligheter att identifiera olika komplexitetsnivåer och välja nivå efter de resultat man vill uppnå, att stanna upp, pröva teorier och tillämpa dem.

I så fall skulle tänkesättet egentligen passa mig utmärkt, ambitionen i min egen forskningsverksamhet har länge varit just att finna optimal komplexitet i teknisk modellering.

En annan del i den nya objektorienterade ontologin som verkar lovande  är att man tänker sig två olika typer av objekt, nämligen sinnliga respektive verkliga objekt. Trots en viss diskussion om detta under seminariet förstår jag egentligen inte detta i sammanhanget, men associerar genast till Spinoza. Min tolkning av Spinoza är nämligen att man bara kan ha adekvat kunskap om just sinnliga objekt i avseende rena hjärnkonstruktioner. Jag liknar detta med matematiken som just är ett system av rent sinnliga objekt, helt utan koppling till verkligheten, men existerande och fullt kända per definition. Genom att projicera verkliga objekt på de sinnliga objekten kan vi utnyttja vår fullständiga kunskap om dessa för att förutsäga beteenden och egenskaper hos de verkliga. Detta gör det möjligt för oss att göra omfattande komplicerade anlayser trots undandragenheten hos verkliga objekt. När vi applicerar analysresultaten på de verkliga objekten så måste vi emellertid vara medvetna om den oundvikliga approximationen. Kanske är denna min association något långsökt eller helt irrelevant, men den kan möjligen vara ett steg i min egen förståelseprocess.

Marcus framställning var i vilket fall mycket gedigen, på den korta tid som fanns till förfogande.

Han utgick från objektet som sådant och beskrev dess väsen enligt den nya teorin från olika aspekter. Dess emergenta egenskaper som manifesteras i relationer med andra objekt, dess inre ”undandragna” egenskaper, som i sin tur består av relationer mellan objekt på andra nivåer och dess existens och verkan utan avsikt.

Kompletterande frågor från auditoriet var ibland klargörande och i ett efterföljande försök att hitta relevanta tillämpningar diskuterades arkeologi, genusvetenskap, parkbänkar och nano-teknologi i biologiskt perspektiv.

Tack, Marcus, för att du gav oss detta tillfälle att dryfta intressanta filosofiska spörsmål, det manar till efterföljd.

5 svar to “En inblick i objektorienterad ontologi”

  1. summary of a Marcus Nilsson presentation on object-oriented philosophy « Object-Oriented Philosophy Says:

    […] HERE. It’s in Swedish, which I don’t speak, but by plugging it into Google Translate you can get a pretty intelligible translation with the handful of usual glitches.  Like this:LikeBe the first to like this post. Posted by doctorzamalek Filed in Uncategorized Leave a Comment » […]

  2. 99, our 68 » Om att objekt-orientera Says:

    […] måndag morgon: Thomas om sammankomsten. […]

  3. How to define an object-oriented archaeological object (or not) « Archaeological Haecceities Says:

    […] Harman’s object-oriented philosophy.  I will not focus so much on the workshop itself or how Marcus summarized Harman’s main ideas but a brief outline of what this object-oriented object is may be in order. Basically, when two real […]

  4. 99, our 68 » Måste forskningen vara ontologisk? Says:

    […] likhet med Thomas, Fredrik och Johan tänker jag fånga upp lite tankar kring workshopen om objektorienterad metod. […]

  5. 99, our 68 » Harman i Göteborg idag Says:

    […] posterna från vår lilla workshop i objektorienterad metod från i våras: Fredrik, Johan/Johan, Thomas, och jag/jag. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: