Friskolor tycks vara till fördel för studieresultaten

Borås tidnings ledarredaktion har fått glädjefnatt igen, häromdagen ståtade de med rubriken Bevisat: friskolor är bra för alla.

Vis av tidigare granskning av ledarredaktionens snabba konstateranden gick jag åter till källan,  denna gång den nyligen publicerade rapporten av Anders Böhlmark och Mikael Lindahl, Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsreultat på kort och lång sikt?

Det visade sig denna gång att ledarredaktionen faktiskt tycks ha träffat rätt, även om förstås ordet bevis är en klar överdrift, typisk för ledarredaktionens kvällstidningsjournalistik.

Undersökningen visar ändå mycket klara positiva effekter av friskolereformen såväl på betygen, på centrala provresultat och på förmåga att klara högskolestudier.  Och resultaten gäller inte just för friskoleeleverna, utan för snittet av alla elever i de undersökta årskullarna.

Jag brukar ju vara synnerligen kritisk mot samhällsvetarundersökningar och har tidigare här på bloggen sågat en och kritiserat en. Men denna gången hittar jag inga större svagheter i undersökningen, vilket överraskar och visar på ett mycket välgjort arbete med ett bra underlag.

Det är ju ändå svårt för samhällsvetare.  Til skillnad mot tekniska och naturvetenskapliga undersökningar har samhällsvetarna ytterst sällan möjlighet att planera experiment och kan därmed inte renodla de effekter man vill studera. Istället ställs man inför ett fullbordat material som skapats evolutionärt av ett helt unikt samhälle och som påverkats av åtskilliga faktorer som inte går att kontrollera.

I den aktuella undersökningen vill man studera påverkan av friskolereformen. För att undvika sammanblandning av andra effekter på studieresultat såsom kommunaliseringen av skolan eller det växande internetanvändandet under samma tid så måste man ha ett studiematerial som kan antas vara lika i de här andra avseendena, men skiljer sig just i friskoleanvändandet. Detta verkar man emellertid klara bra, tack vare en stor variation i friskoleutbyggnaden mellan olika kommuner, en variation som knappast är så stor avseende kommunaliseringen eller internetanvändningen och framför allt kan betraktas som oberoende av dessa andra effekter.

En effekt som ändå oroar mig är att man sett ett klar skillnad i friskoleutbyggnaden mellan glesbygd och tätorter. Om detta samband är starkt så skulle ju de uppnådda resultaten lika gärna kunnat bero på att glesbygdsskolorna inte försämrats lika mycket som tätortsskolorna under denna tid; de två effekterna friskola/befolkningstäthet skulle helt enkelt inte kunna skiljas åt I den engelskspråkiga versionen av rapporten redovisas visserligen en alternativ analys där man viktat kommunernas resultat med dess elevantal, men jag inser inte hur detta skulle kunna stilla min oro. Hade jag haft materialet i min hand hade jag helt enkelt bytt ut friskolevariabeln mot en kommunstorleksvariabal och kollat om resultaten blev likvärdiga. Om inte skulle jag bli lugnad. Om de vore likvärdiga så vet man alltså inte vilken av effekterna som har inverkat, men nog verkar det troligast att det i så fall ändå är friskolereformen.

Den rimligaste slutsatsen måste alltså ändå vara i enlighet med författarna:

En ökad andel friskolor tenderar att ge bättre skolresultat för alla elever.

Konkurrensen i sig tycks ha haft en positiv effekt.

Detta är förstås ett mycket viktigt resultat.

Man kan så spekulera i varför, vad i friskolorna är det som har denna positiva effekt? Är det det privata ägandet, småskaligheten, de nya pedagogiska idéerna, entusiastisk personal, engagerade föräldrar eller något annat?

Jag skulle tro att det främst är småskaligheten i kombination med personalens och föräldrarnas entusiasm som slår igenom och i så fall kan man nog inte slå sig till ro med det funna resultatet; det finns risk att de senaste årens tendenser med koncern-skolor med ekonomiskt vintsintresse som ledstjärna snabbt kan rasera reformens positiva effekter.

Det är förstås en annan diskussion, som för övrigt har ett klokt bidrag av Bo Rothstein i en färsk artikel.

4 svar to “Friskolor tycks vara till fördel för studieresultaten”

  1. kristian grönqvist Says:

    Lite grann som bantningshysterin. Alla tar de fakta som talar för dem, utelämnar de fakta som inte talar för dem, Jonas Vlachos påstår precis motsatsen. Det är tydligen så att ingen vill veta sanningen, de vill bara bekräfta sin egen teoris validitet.
    Fåntrattar. Politiska fåntrattar.

  2. Thomas Svensson Says:

    Kristian, jag är förstås helt överens med dig att de flesta dabattörer i svensk politik är fåntrattar, vilket BT:s ledarskribent är ett exempel på i detta fall.

    Men, undersöknigen jag läst finner jag vara i en annan dimension, helt seriös, och den kan man då också försöka diskutera seriöst.

    Du menar att Jonas Vlachos har en annan uppfattning än rapportens resultat och det vore ju intressant att höra hans argument. En snabb sökning på hans namn gav mig en träff på en presentation i frågan, där denne Vlachos tycks hålla med om att friskolorna förbättrat resultaten i grundskolan, men där han diskuterar skillnaden mellan storskalig och småskalig friskola. Det var just det jag också refleketerade över i min slutkommentar.

  3. Kristian Grönqvist Says:

    Sen en kommentar som bara snuddar.
    Man behöver inte vara en idog samlare av Orwelliana, ej heller en inkrökt dystopiker för att inse, att Sten Andersson redan på sin tid träffade mitt i prick med sitt famösa uttalande om att B Westerberg var felprogrammerad i huvudet. De senaste tankarna om skolans uppgifter, lärarnas viktiga roll som spridare av hans personliga åsikter, av rätt och fel och statens viktiga roll i beskrivandet av vad ”riktiga” åsikter är för någonting, fullkomligen vibrerar av storebror och nyspråk, definierat av staten.
    Är det till 1984 vi skall assimileras allihop…?
    Kan inte någon se till att mannen får en plats på boende för senildementa?
    Han är verkligen en potentiell olycka i vardande.

  4. andersbwestin Says:

    Först genomför man ett system som alla med logiskt tänkande inser skall leda till ett successivt sammanbrott – dvs kommunaliseringen av skolan.
    Sen genomför man ett ”poppigt” friskolesystem som skall få det kommunala kunskapsföraktet att störas.
    Det är väl klart att man kan avläsa statistiska rörelser när man avläser sådana processer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: