JAS mot lärartäthet – en liten räkneövning

Jag läser i dagens tidning en notis om att riksdagen nu fattat beslut om att satsa ca 90 miljarder kronor de närmaste trettio åren på ett stridsflygplan. Vad skulle man möjligen annars kunna använda pengarna till?

Ett aktuellt nedskärningsområde i landets offentliga utgifter är skolan. Åtminstone i min bygd läser man ofta om lärares och rektorers förtvivlan för att deras arbete inte räcker till, för att resurser saknas i skolan.

Det kan ju vara intressant att då räkna ut ungefär hur många lärartjänster som JAS-planen motsvarar, då kan man kanske få ett hum om hur mycket egentligen 90 miljarder kronor är.

90 miljarder på trettio år gör 3 miljarder om året. En lärare kostar, säg, 600,000 per år. JAS-summan räcker alltså till att anställa 5000 lärare, 3 miljarder delat med 600,000. Om en sjättedel av Sveriges tio miljoner invånare går i skolan och de finns i klasser om ca 30 elever så skulle dessa 5000 lärare innebära ett tillskott på en tiondels lärare per klass. I genomsnitt. Inte fy skam!

Detta tillskott skulle alltså kunna genomföras utan en krona mer i skatt, utan inskränkning i några medborgerliga förmåner eller nedskärningar i vård och omsorg. Det skulle bara innebära en allmän minskning av risken för krig, samt tvinga ett antal SAAB-anställda att skola om sig till lärare.

Riksdagsbeslutet om dessa miljarder till JAS togs utan någon uppseendeväckande debatt i media.  I Borås Tidning föranledde beslutet en liten konstaterande notis.

Det bör tilläggas att V och MP inte röstade för.

Men den överväldigande majoritieten i riksdagen ställde sig på krigsromantikens sida; ”för jobbens skull”, gubevars.

8 svar to “JAS mot lärartäthet – en liten räkneövning”

  1. andersbwestin Says:

    Skolformerna under skolverket kostar ca 136 miljarder per år, dvs inga högskolor/universitet medräknade.
    Det skulle kanske vara lättare att relatera beloppet 3 miljarder / år till totalkostnaden för att driva Chalmers per år.
    Det borde väl vara 1 miljard kanske?
    Av 3 miljarder kanske man kan räkna hem ett sk kunskapsmervärde på 1 miljard?
    Sen om vi måste ha dessa JAS;ar övergår min horisont.
    Jag vågar inte ha en klar åsikt.
    Kan för lite om det som kortfattat kan benämnas ”terrorbalans”.

    Om alla vore snälla så skulle det vara enkelt.

    Men nu är det ju så illa att det finns en del arga individer där ute i världen och hur och när dessa dyker upp är lite svårt att hålla koll på.

    Svår fråga helt enkelt.

  2. Pierre Ringborg Says:

    Nu är det så att de värsta fienderna finns hos våra vänner. De man måste kompromissa med. Hade V och MP varit ENFRÅGEPARTIER med JAS som ENDA fråga och LÄRARTÄTHET som ENDA UTGIFT hade det varit betydligt enklare.

  3. Thomas Svensson Says:

    Anders: Jag tolkar dig så att du menar att det är positivt med det kunskapsöverskott som den militära satsningen skapar. Jag är mycket tveksam till det. Visst var det så för några decennier sedan att det militära komplexet finanserade mycket teknisk forskning, men jag tycker mig ha noterat den positiva förändringen att forskningsmedel kopplas mindre och mindre till krigsmaskineriet, åtminstone i Sverige. Dessutom ser jag behovet att tekniska innovationer på helt andra områden idag, vi behöver framför allt rädda klimatet och försörja en ökande människomassa och att detta skulle ske som bieffekter av miltär forskning känns främmande.

  4. Thomas Svensson Says:

    Pierre: Mitt lilla räkneexempel avser att illustrera hur mycket krigsmaskineriet faktiskt kostar. Det är inte ofta man får så enkla räkneexempel, vilket förstås inte betyder att politik är enkelt!

  5. andersbwestin Says:

    Nej jag menar inte specifikt att det är något positivt. Men om man skall göra kalkyler som är rättvisa så skall man väl ta med både debet och kreditkolumnen.
    Jag är inte positiv till detta fenomen. Jag är allmänt dyster. Problemet är väl bara att ingen vet hur vi med säkerhet skall agera.
    Att vi skall satsa på framtidens energisystem är vi dock helt eniga om. Den frågan känns fullständigt självklar till skillnad från Jas-frågan.

    Förresten: Jag var rätt nyfiken. Vet du vad årskostnaden för att driva Chalmers ligger på. Du borde väl enkelt kunna hitta den siffran. Någonstans runt 1 miljard borde det väl vara?

  6. Thomas Svensson Says:

    Förlåt min missuppfattning, Anders. Angående Chalmers årskostnad vet jag inte och jag vet inte heller var jag ska hitta siffran. Jag är bara ”adjungerad” till Chalmers och har, tack och lov, inget med organisationens ekonomi att göra. Men, jag ska fråga någon som kanske är bättre informerad vid tillfälle.

  7. Kristian Grönqvist Says:

    Nu handlar det överhuvudtaget inte om lärartäthet. Finland har över 30% mindre lärare per 100 elever och är bäst i världen. Det handlar mycket mer om den respekt lärare åtnjuter bland befolkningen och och om den respekt kunnande ges bland befolkningen. Här klassas kunniga elever i stort sett som nördar och svårt psykiskt skadade.
    I Finland var det tvärtom.
    Vi var två riktiga nördar i klassen och var inte så där speciellt lyckosamma bland brudarna. Min far påtalade då: ”Se till att Ni har de bästa betygen i klassen, så kommer brudarna i ett senare skede och resten av livet att stå efter er som druvklasar.”

  8. Thomas Svensson Says:

    Jag tror nog att ligger en hel del i vad du skriver, Kristian, men å andra sidan känner lärarna i stor utsträckning att de är underbemannade. Möjligen skulle JAS-pengarna alltså kunna användas till något mer angeläget, min poäng är att det är skandalöst att så stora pengar klubbas bort till något helt destruktivt utan att någon bryr sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: