Inlandsbanan

Större delen av denna dag ägnade vi åt att vänta på tågets avgång mot Östersund 14:51. Väntan fördrev vi genom lite läsning på rummet tills utcheckningstiden närmade sig, strosande, soffsittande och lunchätande i Mora centrum och ytterligare läsning i centralstationens nya varma vänthall, det var nämligen ganska svalt ute i dag, speciellt när man inte ägnade sig åt någon fysisk aktivitet.

Tåget anlände till stationen vid utsatt tid, vi fick genast lasta av cyklarna och dessa hängdes sedan upp på utsidan av tåget på klassiskt maner. Cykelvagnen fick åka med som bagage, utan besvär, vi hade faktiskt oroat oss lite för den. Men, vi hade en tågvärd som var ett under av tillmötesgående. Hans namn var Anton och han uppmanade alla passagerare att bara lämna sitt bagage på perrongen och gå och uppsöka sina platser så lastade han ensam på hela klabbet.

IMG_9539

Anton förgyllde sedan hela resan, han började med att berätta hur bröderna Moreaus namngett sin bästa komposition efter ett naturreservat som vi passerade och som illustration till tågets resa genom nationalparken sjöng Anton låten a’ capella i sin guide-mikrofon. Detta blev förstås mycket uppskattat bland passagerarna och Anton fortsatte sedan under resan att sjunga några melodier till: när vi passerade Tomas Ledins födelseort blev det en av hans låtar (jag vill inte kalla Ledins alster för melodier), när vi passerade jämtlandsgränsen blev det en jämtsk visa på orginaldialekt, när vi passerade de första vackra vyerna över Storsjön blev det Jämtländska republikens nationalsång och slutligen, när vi närmade oss målet, en jämtländsk brudmarsch med text av den eminente Allan Edwall.

IMG_9518

Björnide

Förutom denna underhållning av yppersta klass stannade tåget några gånger för sevärdheter, bland annat fick vi på banans högsta punkt kliva av tåget och gå en bit upp i skogen för att se ett övergivet björnide. Idet var utgrävt ur en manshög myrstack och säkerligen gjort av en björnhona, enligt Anton, då hannarna ofta inte bryr sig om att göra det så ombonat, de har ju inga ungar att ansvara för.

Dessutom hade vi två stopp för förtäring, en kortare kafferast då ett par damer från en hembygdsförening serverade kaffe med kanelbullar, rikligt beströdda med pärlsocker, sedan en fyrtio minuters matrast vid en restaurang i Åsarna, en restaurang prydd med Thomas Wassbergs gamla skidor och skidskor.

Strax före ankomst till Östersund delade Anton ut kartor över staden och förklarade med hjälp av dessa för varje passagerare hur de skulle hitta till sina respektive boplatser. Vår boplats, vandrarhemmet jamtli, ligger bara någon kilometer från stationen och vi trampade lätt dit när vi väl lastat våra cyklar igen med alla våra kolllin. Detta är det mysigaste vandrarhemmet hittills, några gamla charmiga trähus med mycket skrymslen och vrår.

IMG_9530

Kafferast

IMG_9550

Utsikt över Storsjön

2 svar to “Inlandsbanan”

  1. Inger Arvidsson Says:

    Thomas har ordets förmåga säger Stig, jag håller med, frukostarna har fått ett nytt trevligt inslag😃

  2. Sonja Och Bengt Persson Says:

    Vilket härligt tåg att åka med! Annat än snabbtågen där man kan bli yr och svimma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: