Från Indals- till Ångermansälven

döda fallet

Det torrlagda Döda Fallet

Hammarstrand, där vi vaknade i morse, i tolv graders värme, är en ganska nytillkommen ort. Den ligger nämligen på en gammal sjöbotten som blottlades i slutet av 1700-talet. Detta var Sveriges största naturkatastrof i historisk tid, sägs det, då den driftige entreprenören Vildhussen på uppdrag av ”Stockholm” skulle bygga en kanal för timmerflottning förbi Storforsen. Denna fors i Indalsälven var nämligen alltför våldsam mot timret med sina 35 meters fallhöjd. Kanalbygget utfördes emellertid på ett olyckligt ställe, invid en grusås som inte var alltför stabil. Vid en våldsam vårflod under bygget bröt så hela älven genom åsen, tömde en hel stor sjö på fyra timmar. förstörde massor i sin väg och bildade sig en ny fåra. Som minne av denna händelse kan man nu beskåda den gamla Storforsen, nu alltså torrlagd och omdöpt till Döda Fallet och det var precis vad vi gjorde denna morgon på vår väg mot Sollefteå. Vi var ganska ensamma vid denna, östra jämtlands största, turistattraktion och det var spännande att göra sig en bild av hur det måtte ha låtit när forsen var på plats.

Efter denna tidiga turistattraktion trampade vi sedan vidare på 87:an. Trafiken var inte alltför besvärande inledningsvis, men mot slutet, mellan Långsele och Sollefteå blev det ganska jobbigt. Här har man gjort sig en två-plus-en-väg och den väggren som blir över till cyklister är minst sagt ynklig. Lyckligtvis var det bara halvannan mil i denna miljö och vi har nu lyckligt och väl landat i Sollefteå.

Turistbyrån i staden stängde klockan tre på lördagar och vi var tio minuter sena. Vi hade tänkt fråga dem om en lämplig cykelväg ut mot Höga Kusten i morgon. Ett par Sollefteåbor som noterade vår förvirring var dock väl insatta i vägnätet och vi fick nu ett tips om rutt som vi genast tog till oss.
Efter detta lyckade intåg i staden letade vi upp campingen och har där slagit upp vårt tält vid Ångermanälvens strand. Stora fiskar slår i vattnet och SOLEN VÄRMER SÅ SKÖNT!

graninge

Lunch vid Graninge bruk

vybakåt

Ibland måste man se tillbaka, många höjdmeter avverkade!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: