Spinoza, humaniorans Euklides

1406806846Jag läste på semestern en liten skrift av Baruch Spinoza: ”On the improvement of the understanding”. Den framställer en kunskapsteori som får mig att jämföra den med matematikens roll i vetenskapen.

När jag studerade sannolikhetsteori reagerade jag mot att man lade ner så mycket engagemang i att bevisa självklarheter. En sådan självklarhet är de stora talens lag. Den är en matematisk formulering av det faktum att om man kastar en ”ideal” tärning massor av gånger så kommer, i medeltal, sexan upp precis i en sjättedel av kasten. Likaså ettan, förstås, och tvåan, trean, fyran och femman. Min reflektion när jag första gången stötte på denna lag blev: ”Tror fan det, vad skulle det annars bli!”

Man presenterar en självklarhet som en matematisk sats och lägger ner massor av arbete på att bevisa den formellt korrekt. Då jag, som student, tvingades lära mig ett sådant bevis ifrågasatte jag meningen med det hela.

Några år senare tog jag upp saken till diskussion med doktorandkollegan Peter och fick förklaringen:

” Vi vill inte bevisa självklarheter, vi vill visa att vårt tankebygge, vårt matematiska system, fungerar. ”

Att man lyckades bevisa det självklara resultatet om tärningskasten, visade att man byggt en teori som är användbar.

Matematiken är ju ett system som är byggt på axiom, som människor hittat på. Matematiken är därmed sann, då den bygger på konstruerade väldefinierade begrepp som bara existerar i den mänskliga tanken. Matematikens logiska bygge utifrån dessa axiom har dessutom visat sig vara oerhört kraftfullt för att lösa tekniska problem, utanför vår tankevärld.

Verkliga föremål och företeelser kan aldrig beskrivas korrekt och därför är vetenskaper som bygger på observationer i naturen alltid approximativa, de uppnår aldrig sanningen. Men, man kan approximera naturliga företeelser som matematiska formuleringar, modeller, och sedan använda det ovedersägliga matematiska verktyget för att förutsäga egenskaper och framtida beteenden hos företeelserna. Då den ursprungliga modellen inte är helt korrekt, blir resultaten inte alltid korrekta, men då många tekniska och naturvetenskapliga problem kan approximeras ganska bra i matematiska termar, så har vi gjort enorma framsteg i teknik och naturvetenskap.

Inom humaniora är det värre. Här kan inte det matematiska verktyget användas lika väl, inte för att det är falskt, utan för att det oftast är omöjligt att beskriva humaniorans företeelser i matematiska termer, ens approximativt.

Spinozas filosofi kan man emellertid betrakta som en matematik för humaniora.

Han insåg klart att vi inte kan veta någonting säkert utifrån observationer, och att vidare härledningar från sådana observationer måste bli förvirrade. Däremot kan man skapa rena väldefinierade idéer som faktiskt är sanna och utifrån dessa, på matematiskt vis, härleda nya mer komplexa och adekvata idéer. När det så härledda systemet tillämpas inom Spinozas huvudproblem, människans lycka, så visar det sig vara ett förträffligt verktyg. Systemet är sant och ovedersägligt, precis som matematiken, men naturligtvis aldrig helt i överensstämmelse med den fysiska eller mentala världen. Om man emellertid konsekvent håller fast vid ett sådant system, och det fungerar nöjaktigt, så kan man uppnå ett tillfredsställande liv.

En sådan tolkning av Spinoza förklarar hans omständliga sätt att framställa sin filosofi; i hans huvudverk Etiken dominerar satser, bevis och korollarier, precis som inom matematiken. Detta gör det hela mycket svårgenomträngligt, man får lita till  kommentarerna för att förstå hans tankegång.

Spinozas gud, som är en ateistisk konstruktion,  och konsekvenserna av denna resulterar i ett system som stämmer oerhört bra överens med våra erfarenheter och blir till ett verktyg som underlättar ett tillfredsställande liv och en harmonisk samvaro i den fysiska världen.

8 svar to “Spinoza, humaniorans Euklides”

  1. Kristian Grönqvist Says:

    Det återstår ett litet problem. Matematiken är rätlinjig in absurdum. Om man har en maskin som alltid räknar rätt, så kommer slutresultatet att bli alldeles fel om man jämför matematiken med verkligheten. För att verkligheten hela tiden ”korrigeras” i annan riktning av slumpartade förlopp. Evolution skulle tex vara omöjlig om en dator styrde den. Den skulle då reproducera samma händelseförlopp om igen och igen och…
    Det är felen, som är grejen…
    Därför ar det tex omöjligt att förutse väder en längre tid, hur många mätpunkter man än har. matematiken gör det omöjligt.

  2. Thomas Svensson Says:

    Javisst, Kristian, det är felen som är grejen, det motsäger jag väl inte? Men att matematiken ändå är ett så förträffligt verktyg beror på att det ändå är nyttigt för oss att förutse framtiden på ett ungefär. Spinozas system hjälper oss på liknande sätt att leva ett tillfredsställande liv genom att förutse konsekvenserna av våra handlingar på ett ungefär.

  3. Kristian Grönqvist Says:

    Håller med Dig..

  4. Magnus Holmgren Says:

    Men varför är/blev boken ofullbordad?

  5. Thomas Svensson Says:

    Magnus: Den förklaring som ges är följande:

    This notice to the reader was written by the editors of the Opera Postuma 1677:

    ”This Treatise on the Emendation of the Intellect etc., which we give your here, kind reader, in its unfinished (that is, defective) state, was written by the author many years ago now. He always intended to finish it. But hindered by other occupations, and finally snatched away by death, he was unable to bring it to the desired conclusion. But since it contains many excellent and useful things, which – we have no doubt – will be of great benefit to anyone sincerely seeking the truth, we did not wish to deprive you of them. And so that you would be aware of, and find less difficult to excuse, the many things that are still obscure, rough, and unpolished, we wished to warn you of them. Farewell.”

  6. Magnus Holmgren Says:

    Så då kan det finnas en helt fantastisk konklusion som bara ligger där och väntar på att bli hittad (igen) ungefär som Fermats sats!

  7. Thomas Svensson Says:

    Ja, Magnus, med de erfarenheter vi samlat på oss de 350 år som gått kunde vi kanske hitta den där konklusionen, men då måste vi nog bryta oss loss från våra konventioner och på nytt våga tänka i banor liknande Spinozas.

  8. Adekvata idéer är bara möjliga om värld tre « Tankspritt Says:

    […] artefakter. Senare fick jag nya insikter i Spinozas tankevärld och  utnämnde honom till humaniorans Euklides. Orsaken till detta var att jag plötsligt insåg att sanning och adekvat kunskap enligt Spinoza […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: