Arbetslinjen – hypotetiskt resp. mätbart resulta

För att motivera sitt jobbskatteavdrag hänvisar regeringen till en rapport (se referens nedan) från finansdepartementet som är en intressant läsning för en statistiker. Den blir här utgångspunkt för några synpunkter på sådant som jag uppfattar som nationalekonomins allmänna problem.

Rapporten avser att presentera den teori och de beräkningar som ger argument för jobbskattepolitikens positiva effekt på arbetslösheten. Redan i inledningen underkänner man emellertid vetenskapligheten i teorin då man konstaterar:

”Att fokus ligger på de långsiktiga effekterna innebär att vi jämför två jämviktslägen med varandra, dels ett hypotetiskt läge utan regeringens reformer och dels läget efter att alla predikterade beteendeförändringar har fått fullt genomslag.[…] Analysen säger däremot ingenting om hur lång tid en sådan anpassning kan ta, men det kan röra sig om ett antal år.”

Denna utgångspunkt har två svagheter ur ett vetenskapligt perspektiv:

  1. Genom att inte tala om när effekterna skall ha slagit igenom har man frånsagt sig möjligheten att kontrollera modellen, dvs. en nationalekonom med andra ideologiska förtecken skulle kunna presentera en annan modell med andra resultat och det är omöjligt att avgöra vilken som är närmast verkligheten.
  2. Båda de jämförda lägena är faktiskt hypotetiska, även läget med regeringens reformer beräknades nämligen utan att man kände till att det skulle inträffa en finanskris eller t.ex. att människor utan förvarning skulle efterfråga var sin Iphone, oavsett sina ekonomiska förutsättningar.

Modellen kan inte falsifieras, dvs. den kan inte ges något empiriskt stöd gentemot vilken annan modell som helst.

Om man nu, i förväg, hade förutsagt hur mycket arbetslösheten skulle minska inom ett bestämt antal år (inom ett rimligt osäkerhetsintervall) , då hade modellen kunnat utsättas för granskning i efterhand och därmed lärt oss något, oavsett om den träffat rätt eller fel.

Om man skulle försöka bestämma ett sådant osäkerhetsintervall skulle man emellertid få svårigheter.  I modellen etablerar man nämligen en ”nyttofunktion” som grundar sig på varje människas ekonomiska förutsättningar samt en s.k. ”reservationslön”, den nivå som timlönen måste överstiga för att individen skall välja att arbeta. Denna modell är förstås mycket svår att kvantifiera. För det första finns det inte ett mätbart underlag på individnivå som definierar en ”reservationslön”, man måste gissa på grundval av hypotetiska resonemang. För det andra måste man, för att kunna göra beräkningar, sätta en siffra på varje faktor som påverkar; man måste kunna mäta. Men hur mäter man viljan att köpa en Iphone, lusten att ha arbetskamrater, känslan av utanförskap eller graden av leda?

Dessa svårigheter bedömer jag som tillräckligt allvarliga för att kasta hela underlaget i papperskorgen, men det finns fler. Man tvingas nämligen att etablera synnerligen orealistiska förutsättningar.

  1. ”Den fritid som uppstår på grund av arbetslöshet ses som något positivt, samtidigt som lönearbete värderas negativt.” Visserligen påpekas i en fotnot att detta kanske inte är självklart, men hur mäter man avvägningen positivt/negativt?
  2. Man förutsätter att tillgången på arbete är obegränsad, endast den enskildes benägenhet att vilja arbeta finns med i modellen. Inte nog med det, dessutom förutsätter man att den enskilde fritt kan välja mellan 0,10,20,30,35,37,39,40,41,43,45,50 eller 55 timmar per vecka. En helt orimlig förutsättning förstås.
  3. Man förutsätter att en dominerande andel av sjukskrivna inte är tillräckligt sjuka för att inte kunna arbeta. Vad jag förstår finns ingen bedömning med i modellen av hur stor andel som verkligen är arbetsodugliga. Åtminstone skulle väl ”reservationslönen” bero starkt på graden av arbetsduglighet.

Rapporten som alltså presenteras för att motivera regeringens arbetslinje undviker att diskutera dessa svagheter i detalj. Istället ägnar man mycket text åt att beskriva den ”mikrosimulerings-modell” som man tycks var ganska stolt över. Och visst kan det tyckas imponerande att man med hjälp av omfattande befolkningsstatistik kan simulera en population med en rad egenskaper. Problemet är dock att man inte i någon befolkningsstatistik har relevanta mått på personlig moral, socialt tryck, graden av värk i lederna, behov, eller lust. Det kritiska valet av ”reservationslön” blir oerhört osäkert. Hur den egentligen bestäms framgår heller inte av rapporten.

Oavsett om de hypotetiska långsiktiga effekterna slår in eller inte så är det uppenbarligen så att vi redan privilegierade blivit ännu rikare på bekostnad av dem som är sjuka och dem som är ofrivilligt arbetslösa.

Och det kanske var precis det som var meningen.

Diagrammet visar hur regeringens skattesänkningar har fördelats i befolkningen uppdelat på kvartiler av växande inkomstklasser och är hämtat fån bloggen Storstad.

Referens:

Rapport från ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet, Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-2009.

9 svar to “Arbetslinjen – hypotetiskt resp. mätbart resulta”

  1. Björn Says:

    Mycket nyttig text. Publicera den i andra fora också, Thomas! Det är precis den här typen av informerad kritik som måste ut. Sakligt och pedagogiskt. Tack!

  2. Kristian Grönqvist Says:

    Det är naturligtvis alldeles sant, men som sagt också individuellt. Jag för min del trivs föträffligt med förtida pension trots det magrare pekuniära utfallet. Men jag tror att människor som har mycket för sig trivs bättre med mer ledigt och klarar sig också därför med mycket mindre inkomst.
    När man diskuterar detta på vissa ekonomiska fora, exvis Ekonomistas eller Nonicoclolasos möter man bara tappade hakor…
    Alltför mycket kretsar egentligen kring kapitalet, vilket gör att man missar landskapet.

  3. Kristian Grönqvist Says:

    Vilket öppnar för nästa intressanta fundering.
    Hur många männikskor skulle vara intresserade av en lite mindre lön för arbete tex 3 dagar i veckan för att bereda utrymme för arbetssökande som inte kommer in på arbetsmarknaden och dessutom del av tiden fungerade som mentorer för de nyanställda som därigenom kunde få högre kvalificerade arbeten direkt.
    Alltså en sk ”teleskoparbetsmarknad”
    Gammal trappar ned, ny trappar upp.

    Finns det studier? Du som känner till det mesta?

  4. Thomas Svensson Says:

    Björn: Din uppskattning glädjer mig!

    Kristian: Som du visar kan man spekulera rätt mycket utifrån egna erfarenheter om hur människors incitament kan yttra sig. Det bekräftar min poäng, tycker jag, att det är fåfängt att tro att man kan räkna kvantitativt på spekulationer som kan väljas godtyckligt.

    Din idé om en teleskoparbetsmarknad verkar tilltalande. En komplikation är emellertid att arbetsmarknaden nu förändras i en så våldsam takt att vi gamlingar är hopplöst ute och kanske inte duger som mentorer när det är dags att trappa ner.

  5. Kristian Grönqvist Says:

    You don´t say!!

    Det var kanske inte själva teknologin jag i första hand tänkte på, utan mer på de mjuka fakta som erfarenhet kan ge. Förhandling, kundkunskap, pedagogik och varför inte filosofi och människokännedom.

  6. Kristian Grönqvist Says:

    Inte för att filosofi alltid har tilltalat mig direkt, men jag inser i alla fall värdet av tillbakablick och reflexion.

  7. Kunskapen är inte hierarkisk | Björn – om skola och utbildning Says:

    […] Christermagister, Tysta tankar, Tankspritt, […]

  8. Mätbarhet- en riskabel förenkling « Tankspritt Says:

    […] emellertid ett svagt intryck. Min tilltro till nationalekonomins modeller sjönk rejält när jag granskade regeringens underlag för skattepolitiken och de modeller som Malmeus tillämpar tycks vara av lika […]

  9. Friskolor tycks vara till fördel för studieresultaten « Tankspritt Says:

    […] ju vara synnerligen kritisk mot samhällsvetarundersökningar och har tidigare här på bloggen sågat en och kritiserat en. Men denna gången hittar jag inga större svagheter i undersökningen, vilket […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: