3. Spinoza

SpinozaJag köpte Spinozas Etiken för några år sedan, inspirerad av Arne Naess bok Livsfilosofi. Försökte läsa, men gav fort upp. Efter att sedan blivit stående i bokhyllan ett bra tag kom boken åter till heders efter att jag hört ett engagerat föredrag i Borås kulturhus om Spinozas filosofi. Föredraget var arrangerat av organisationen ”Ikaros paraply”, men jag har glömt föreläsarens namn.

Spinoza har sedan växt i min aktning och jag har läst böcker om honom som Antonio Damasios På spaning efter Spinoza : Glädje, sorg och den kännande hjärnan, Gunnar Fredrikssonsblandning mellan biografi och filosofi i hans Spinoza och Fredrika Spindlers nyligen utkomna  Spinoza : multitud, affekt, kraft.

Genom den studiecirkel om Spinoza som Heiti tog initiativet till hösten 2009 har jag också kommit att läsa en uppsats av Gilles Deleuze och två uppsatser av Arne Naess i ämnet.

Jag har  återkommit till Etiken några gånger, även om jag fortfarande finner dess stil jobbig. Vid ett av tillfällena associerade jag Spinozas adekvata kunskap till att vår moderna civilisation sätter allt större lit till just adekvat kunskap och i vårt övermod tror oss vara oberoende av det vi inte behärskar:

Funderingar kring adekvata idéer

Vid ett annat tillfälle av Spinozaläsning slogs jag av hans träffande beskrivning av vår dragning mot det religiösa och hur denna demonstrerar hans, under sin tid så oförskämda, ateism:

Är religion en naturlig egenskap?

I en förhoppning om att andra skrifter av Spinoza, utan satser, korollarier och bevis, skulle vara mer lättillgängliga beställde jag bland annat den lilla skriften On the improvemnet of understanding. Här fick jag en verklig aha-upplevelse, när jag tyckte mig inse varför Etiken var skriven på det matematiska sättet; Spinoza är mer matematiker än jag tidigare trott:

Spinoza, humaniorans Euklides

Denna aha-upplevelse blev genom vår studiecirkel alltmer konsoliderad och jag fann till min glädje att den överensstämmer helt med min andre store auktoritet inom filosofin, Karl Popper.

Adekvata idéer är bara möjliga om värld tre

Ytterligare några tankar om Spinozas mer subtila kunskapsteori, den om den intuitiva insikten följde:

Om intuitiv insikt

Men också tidigare såg jag  kopplingar till såväl Popper som en annan gammal favorit, Epikuros:

Spinoza, Popper och Epikuros
Efter en omläsning av Fredrika Spindlers betraktelse fick jag några av mina reflektioner på pränt:

En riktigt bra bok av Fredrika Spindler

Min beundran av Spinoza växer, och när jag gick vidare till hans bok ”Theological and Political Treatise” hittade jag bland annat ett citat som är värt att begrunda,

Spinoza om judisk särart

5 svar to “3. Spinoza”

  1. Anders Says:

    Vad hette artikeln av Deleuze? Finns den tillgänglig på svenska?

    MVH

    Anders

  2. Thomas Svensson Says:

    Hej Anders, jag är på resande fot och svarar när jag kommit hem till bokhyllan på fredag.

  3. Thomas Svensson Says:

    Uppsatsen av Deleuze som jag refererar till heter ”On the difference between the ethics and a morality” och är ett kapitel i Deleuzes bok: ”Spinoza: Practical Philosophy” som jag har på engelska. Den finns faktiskt på svenska: Gilles Deleuze: OM SKILLNADEN MELLAN SPINOZAS ETIK OCH EN MORAL
    Översättning från franskan av Lars-Erik Hjertström
    October 27, 2009.

  4. Elisabeth Edvardsson Says:

    Hej, bäste Spinozakännare!
    Jag underar om du sådär på rak arm skulle kunna tipsa mig om var i Spinozas litteratur hittar mest resonemang kring sorgbegreppet! Har hittat jättespännande citat (men varifrån?) som ”hat som sorg i förening med idén om en yttre orsak”, ”fruktan som osäker sorg”, sprungen ur idén om ett förestående eller förflutet ting om vars utgång vi hyser tvivel, medkänsla som kärlek, i den mån denna påverkar människan så att hon gläds över en annans goda, och omvänt så att hon bedrövas av en annans onda, ånger som sorg i föreningen med idén om någon handling, som vi menar oss ha begått till följd av ett själens fria beslut och skam som sorg i föreningen med idén om någon handling som vi föreställer oss andra klandrar.”
    bästa hälsningar!

  5. Thomas Svensson Says:

    Hej,

    I Etiken analyserar Spinoza de olika affekterna, främst i del tre: ”Om affekternas ursprung och natur”. Jag hittar inte dina citat i sina exakta ordalydelser där, men andemeningen känns igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: